Sitter på cytoatatikabehandling igen. Jag har tagit extra Primperan-tabletter och äter en liten smörgås i hopp om att slippa illamående. Jag är trött och somnar nästan. Hela tiden. Jag lyssnar på en bok och har en filt på mig. Här är ganska lugnt på ODA idag. Jag har bara haft tre "rumskamrater" hittills. De andra patienterna sitter i andra behandlingsrum.

Ute skiner solen och på marken ligger lite lite snö. Det är så vackert! När jag blir klar ska jag ringa efter min fina kompis. Hon skjutsade hit mig till sjukhuset imorse och kommer med bil och hämtar mig när jag är klar, så jag slipper vingla ut på egna ben. Det är underbart att ha så snälla vänner!

Idag har Peter och Valle och jag kopplat av hos en av våra bästa vänner. Det känns som en vitamininjektion! Att bli bjuden på fika och middag och mysigt prat med en god vän, det är bland det bästa som finns. Då kan jag bara vara och känna att alla sätt att vara på är bra. Det är det som är så fint med riktiga vänner! 

Vi fick också var sin julklapp. Jag fick en "mandalabok" att färglägga sidorna i. Det är mycket populärt nu och det finns mängder av varianter på dessa "färgläggningsböcker" för vuxna. Jag tror att det blir perfekt för mig att ägna mig åt, nu när jag varit och är så lättstressad. Ett slags mindfulnessövning att lugna ner sig med. Det verkar roligt och jag tror dessutom att det kanske kan bli fint resultat att titta på.

Nu hoppas jag kunna sova gott och slippa ligga vaken i natt.

Jag önskar er alla en fin tredje advent!

Jag fick sova hela förmiddagen. Och eftermiddagen ägnade jag åt att baka + en promenad med Valle i regnet. Sedan handlar det mest om att försöka ta det lugnt. Jag är tacksam för att jag slipper ha ont nu, även om jag störs av min bråkiga mage.

Jag har nyss sett en mycket vacker och sorglig film som gett mig många tankar och insikter kring hur människor har det, våra olika livsvillkor. Det finns mycket att förstå och jag tror att vi alla behöver stanna upp ibland för att se klart.  Fram till och med jul finns filmen "Dox: En syrisk kärlekshistoria" att se på SvtPlay. Jag rekommenderar den!

Klicka och titta:

http://www.svtplay.se/video/4904446/dox-en-syrisk-karlekshistoria/dox-en-syrisk-karlekshistoria

Nu är det helg och jag önskar er alla en fin sådan! 

Så där! Idag fick jag skjuts till sjukhuset en mil bort, och där har jag lämnat ifrån mig den tömda cytopumpen som suttit kopplad till mig via min venport under de senaste dygnen. Jag är alldeles fullproppad med Irinotecan, Avastin och 5FU. Min 14:e kur med denna kombination. Det har fungerat tidigare - inte till att ta bort cancern, men till att mota framfarten. Jag hoppas att det ska fungera även denna gång. Vi har planerat in kur 15 också före jul och sedan står två tillfällen till och väntar efter jul. Jag tror att det blir röntgen därefter för att kolla upp om det hjälper. Och så får vi se hur länge kroppen orkar ta emot alla dessa starka mediciner.

Det ger mig jobbiga magproblem. Men jag är fullproppad med andra mediciner också, inte minst kortison som gör att jag inte sover som jag ska utan blir speedad och aktiv trots tröttheten. Smärtan är just nu under kontroll i alla fall och det får jag vara nöjd med. 

Jag längtar efter julen och i år försöker jag njuta av julförberedelserna, där jag går hemma i min ensamhet. Jag började med att binda en krans av material från skog och trädgård. Peter har hjälpt till att hänga upp stjärnor och sätta ut ljusstakar och jag har handlat hyacinter, julstjärnor och andra blommor. Idag satte jag i nejlikor i apelsiner och la på ett fat med stjärnanis och kanelstänger. Det doftar och ser vackert ut. Om jag orkar ska jag baka mer - mjuka pepparkakor, småkakor och kanske saffransbullar. Julkorten är beställda och jag ska sätta mig och skriva om andan faller på. Vi får se. En dag i sänder. Det får bli som det blir. Jag försöker som vanligt att hitta ljuspunkter varje dag och jag är glad de dagar jag slipper att må illa ...

Mellan de jobbiga stunderna finns också plats för njutningar och glädje. I söndags såg vi "En underbar jävla jul" på bio. Mycket bra tycker jag. Filmen var riktigt mitt i prick för vår tids alla fördomar och missförstånd, rolig, tempofylld och välspelad. Min namne Helena (Bergström) som regisserat har verkligen lyckats!

Jag har ont igen, i bröstkorgen. Ganska ofta. Och känner mig ständigt lätt andfådd. Trots att jag aldrig springer, utan snarare vankar fram med min ömmande hälsena. Får väl bara svälja att smärta hör till livet numera. Och jag börjar vänja mig vid att ständigt somna överallt, på bussen och i soffan.

Imorse besökte jag sjukgymnasten som vill att jag tränar hårdare för att kunna läka min hälsena. Och efter att ha stretchat, spänt foten och sedan sänkt min kropp upp och ner på ett trappsteg 30 gånger sov jag några timmar hemma i soffan. Jag fick anstränga mig för att kunna orka vakna och sedan ta en promenad med Valle i solen och det frostvita.

På eftermiddagen träffade jag min dotter i stan. Vi satt och pratade på ett lugnt café och det gav mig ny energi och glädje. Nu vilar jag i soffan igen.

Trevlig helg!

Vi hälsar på i Småland, hos barn och barnbarn. Tårtbak med Halloweentema, pyssel, promenader, sällskapsspel och bokläsning under lovveckan. Härligt och roligt. Jag har lite värk igen, men det är skönt att vara med barnen så länge jag orkar.

Ha det gott!

Det är så skönt när krafterna kommer tillbaka. Helgen började dåligt - det fanns inte så mycket till val att kunna må bra på fredagen - men slutade desto bättre. Vi fick besök av två av våra döttrar idag. Så härligt att ta det lugnt och prata, lyssna på musik, äta lunch tillsammans och promenera i det sköna höstlandskapet. Jag är så glad att jag mår bättre och att jag lyckades hitta mängder av saker att njuta av och glädjas åt. Det är en gåva att slippa vara ensam och att ha så fina människor omkring sig.

På kvällen när döttrarna åkt hem och jag gick ut en sväng med Valle, på vägar bortom lyktstolparnas ljus, in i det trygga mörkret under den vackra stjärnhimlen, kände jag mig så underbart lycklig och rik.

Önskar er alla en fortsatt vacker höst och en bra vecka!

Jag träffade en sjukgymnast idag. Hon undersökte min fot mycket noggrant och gav mig sedan övningar  för att öka cirkulationen och stärka musklerna i vaden så att den överansträngda, svullna och förtjockade hälsenan ska ha chans att läka. Jag ska bland annat stretcha och jobba med att sakta häva mig upp och ner på tå i en trappa. Hoppas nu att det ska hjälpa så att jag slipper vara stel och halta!