tursomentokig

Direktlänk till inlägg 28 oktober 2017

Avsked

Av Helena Lundbäck - 28 oktober 2017 07:44

Nu har vi tagit avsked av min underbara mamma. Det blev en fin dag. Vi var ungefär 50 personer, familj, släktingar och vänner, som ville hedra henne, genom att samlas i gravkapellet och sedan på restaurang, där vi kunde äta, skåla, kramas, gråta, skratta och minnas henne. Hon var så stark och tapper utan att klaga.

Ömsom sorgligt ömsom glatt, blev det på minnesstunden. Och jag tänker på pappa hur hans liv förändrats från och med den dag hon somnade in. Nu kan hon inte längre hjälpa honom dygnet runt. Nu finns hon inte längre som hans ögon och som hans sällskap. Hon kan inte längre påminna honom allt han glömt och de kan inte göra de saker som de gjort tillsammans. Ett helt liv har de haft, ett vackert liv visserligen med många sorger men också med många glädjestunder. En av dem fick dö före den andre. "Det skulle var't jag", sa pappa gång på gång, men så blev det nu inte.

Nu fortsätter livet för oss alla, fastän på nya sätt. Nu finns ingen mamma att ringa till och inget är sig riktigt likt längre. Alla får ta nya tag och hitta nya vägar i sina liv.

 
ANNONS
 
Ingen bild

Eva H

29 oktober 2017 12:34

Kram Helena och massor med kärlek! <3

Helena Lundbäck

29 oktober 2017 22:24

Tack snälla du!

 
Ingen bild

Martina

29 oktober 2017 16:29

Stor Kram från Martina & Claes 💜

Helena Lundbäck

29 oktober 2017 22:24

Tack mina fina vänner!

 
Ingen bild

Maggan

30 oktober 2017 19:54

Kära Helena...jag har tänkt på dig och du känns som en nära vän. Dina funderingar och tankar stämmer så väl överens med mina. Så fint du skrivit, ett vackert minne och en fin begravning av din mamma, även om sorgen som finns där, hand i hand med ljusa minnen.Och oron över den som blir kvar. Jag har upplevt samma. Varma tankar till dig från Maggan

Helena Lundbäck

1 november 2017 00:25

Tack kära Maggan!

 
Ingen bild

Lina

31 oktober 2017 08:49

Mitt i en sorgsen morgon ger det hopp att läsa att livet tar nya vägar, för visst är det så det är. Stora kramar ❤️

Helena Lundbäck

1 november 2017 00:17

Ja så är det. Kram!

 
Ingen bild

Annika

31 oktober 2017 16:51

Många varma kramar!

Helena Lundbäck

1 november 2017 00:14

Tack!

 
Rebecka

Rebecka

8 november 2017 22:17

Vet inte vad jag ska skriva, har följd dig till och från. Vad skriver man till den som är så sjuk som du? Tröst? Det sägs att när människor har sorg, så behöver man inte säga något klokt eller fyndigt, det räcker att man säger: "Jag vet att du har det svårt". Jo, jag kan säga att jag tycker du är en otrolig stark människa, som berättar om det du går igenom. En innerlig kram till dig vill jag i alla fall förmedla.

http://demens.bloggplatsen.se

Helena Lundbäck

8 november 2017 22:49

Tack för den innerliga kramen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Helena Lundbäck - 10 december 2017 11:04


Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

Av Helena Lundbäck - 6 december 2017 10:46


    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Av Helena Lundbäck - 21 november 2017 18:31

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Av Helena Lundbäck - 17 november 2017 14:59

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

Av Helena Lundbäck - 12 november 2017 23:04


På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...

Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28 29
30
31
<<< Oktober 2017 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

RSS

Följ bloggen

Följ tursomentokig med Blogkeen
Följ tursomentokig med Bloglovin'

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se