tursomentokig

Direktlänk till inlägg 30 september 2017

Lördag

Av Helena Lundbäck - 30 september 2017 10:00

Vi har haft en del besök, bland andra ett barnbarn på gott humör, som har följt med på hundpromenader och hjälpt oss att ta in ved i vedboden, tillsammans med min bonusson Johan och min man Peter. Som belöning gjorde de sedan ett badhusbesök. Och idag kommer ett annat barnbarn hit, för att vara med oss och sova över en natt. Det är roligt när vi får rå om dem ett och ett. Vi hinner med att prata i lugn och ro, lyssna och umgås.

Fler besök blir det också, nästa vecka då Peter åker ner till Öland. Då kommer två vänner för att hjälpa mig med Valles promenader och med matlagningen. Det ska bli trevligt! De har också med sig en hundvalp. Om jag orkar kommer vi också att gå på teater.

Mitt ibland alla besöken ringde jag upp en vän till en vän, som blivit hårt drabbad av ett återfall i cancern. Vi talade med varandra om hur fruktansvärt hemskt det faktiskt känns att veta att döden knackar på. Jag har också blivit intervjuad för ett radioprogram som ska sändas i slutet av oktober. Återigen handlade det om att berätta hur det känns att vara döende. Så mina dagar blandas av positiva möten och allvarliga, ibland svarta tankar. Så är det att leva med obotlig cancer.

 
 
Ingen bild

Maggan

3 oktober 2017 18:39


Hej Helena....även om man "låtsas" ibland att man känner sig frisk och glömmer bort sin situation så förstår jag att det gör sig påmint med jämna mellanrum. Särskilt när det är lugnt och tankarna kommer. Annars vore det konstigt om man inte känner de känslorna också. Jag skulle önska ett trollspö som skingrar de tankarna alltmer och ger mera plats för glädjen. Eller att jag hade några magiska ord att säja så de försvinner. Men det har jag inte så allt får ha sin gång. Har du helt slutat målat, för att måla gör att man uppslukas helt i nuet och har en förmåga att glömma det jobbiga. Att försöka fylla stunderna så mycket man kan och det vet jag att du gör med mycket människor, barn och barnbarn runt omkring dig. Och din man... önskar ändå att de "lätta" stunderna tar över allt mer och att de hittar rätt smärtlindring för smärta slukar energi. Må så gott du kan i hösten med alla färger och du ger oss dina läsare mycket av dig själv. Tack
Kram från Maggan

Helena Lundbäck

3 oktober 2017 23:45

Hej Maggan!
Jag får många besök, vilka ger mig glädje, men också gör mig trött. Och när jag är trött blir jag lättare ledsen. Jag ska försöka orka göra klart den bok som jag jobbat med på sistone. Men orken finns inte alltid där. Jag somnar nämligen ofta på dagarna. Nu ska jag försöka slutföra mitt projekt. Tack för peppning!

 
Ingen bild

Karina

6 oktober 2017 07:23

Livet är inte rättvist... hoppas att får må bra... hatar cancer, min mamma dog då hon var 31 år. Styrke kramar till dej🌸🌸🌸 från Karina

Helena Lundbäck

7 oktober 2017 16:00

Tack! Nej cancer är aldrig kul.

 
Ingen bild

Britt-Marie

11 oktober 2017 07:35

Hej Helena ! Tänker på dig i din o familjens sorg. Förstår dina tankar att din mamma fick gå bort före dig, det finns inget värre än att se sina barn dö, och det spelar ingen roll hur gamla dom är. Vår son var 52. Sänder dig och din familj många kramar ❤ Britt-Marie

Helena Lundbäck

11 oktober 2017 08:48

Så svårt för er med er son!
Många kramar!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Helena Lundbäck - 10 december 2017 11:04


Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

Av Helena Lundbäck - 6 december 2017 10:46


    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Av Helena Lundbäck - 21 november 2017 18:31

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Av Helena Lundbäck - 17 november 2017 14:59

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

Av Helena Lundbäck - 12 november 2017 23:04


På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...

Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2017 >>>

Tidigare år

Senaste kommentarerna

Senaste inläggen

RSS

Följ bloggen

Följ tursomentokig med Blogkeen
Följ tursomentokig med Bloglovin'

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se