tursomentokig

Inlägg publicerade under kategorin Demokratifrågor

Av Helena Lundbäck - 23 april 2015 11:43

Häromdagen intervjuades Ola Ringdahl  i Gomorron Sverige, om sin nyutkomna bok Att stå bredvid cancer. Hans bok handlar om de närstående till cancersjuka. Det är ju så att även de närstående hamnar i kris och behöver stöd och hjälp. Kanske kan boken hjälpa någon att söka hjälp och få oss att förstå bättre.


Det är inte lätt att vara närstående, att stå bredvid och inte veta vad man kan göra. Jag fick en fråga av en bloggläsare som har en mamma som insjuknat i cancer. Han undrade om det verkligen ska ta så lång tid mellan beskedet att man har cancer och starten på behandlingen. Jag vet att väntandet är i det närmaste olidligt. Men om patienten vet att väntandet finns där därför att det sker noggranna analyser av biopsier och konferenser där kompetenta experter diskuterar hur den bästa vården för just mig ska bli, då kan väntandet gå an. Tyvärr vet patienten inte om hens väntan beror på att noggrant, kompetent arbete pågår eller om hen får vänta därför att ingen har tid att titta på hens fall.


Jag läste i UNT idag att cancerpatienter inte får den behandling de har rätt till. "Inte ett enda landsting når upp till de mål Socialstyrelsen har för cancervården". Det är Jan Zedenius, medicinskt sakkunnig på Cancerfonden, som uttalar sig. Samma innehåll finns i artiklar i andra tidningar, ser jag när jag söker på nätet. Jag hittade i SvD följande artikel: Vården har svårt nå cancermål


Läs gärna artikeln! Jag reagerade när jag såg detta: "- Varje patient med tjocktarmscancer har rätt att bli bedömd av flera experter före behandling. Får man inte en sådan bedömning kan resultatet bli att en tumör som kunde ha opererats bort felaktigt bedöms som omöjlig att operera. Cancerpatienter riskerar alltså att gå miste om botande behandling, vilket är en stor tragedi för alla som drabbas, säger Jan Zedenius."

 

Det är klart att man som patient undrar om det hade gått att få en bättre behandling. Tänk om jag hade kunnat bli botad! Samtidigt känner jag för min egen del i detta skede att det inte gagnar mig att gå och grubbla över hur allt gått till. Jag vill bara att så många som möjligt ska arbeta för att cancervården ska bli bättre och att alla sjuka ska ha den vård de har rätt till att få.


Av Helena Lundbäck - 15 mars 2015 11:29

(Nu med fungerande länk)

Erfarenhet är viktig när det gäller sjukvårdens kvalitet. I ett litet land som Sverige, innebär det att vi bör centralisera vissa ingrepp/ operationer och metoder, för att de yrkesutövande teamen ska ha tillräckligt stort "flöde" av patienter/ sjukdomsfall att bygga sin erfarenhet på. Tidigare har jag skrivit mycket om detta när det gällde de operationer som UCC (Uppsala Cancer Clinic) var specialiserade på - metastaserad kolorektalcancer som utvecklats till bukhinnecancer, men även annan bukhinnecancer med andra ursprung. Att UCC (Uppsala Cancer Clinic) fick stänga ner sin lyckosamma verksamhet där man räddade så många liv, var ett resultat av ett dunkelt spel inom landstingen i Sverige, som vi inte fick full insyn i.


Men att det även finns orättvisor inom vården i tidigare skeden av cancersjukdom är viktigt att veta.

Jag tror att vi patienter nu måste höja vår röst även i tidigare skede av vår sjukdom. Nu verkar det som om vi måste "kolla" hur just vårt närmaste sjukhus har det med sin erfarenhet. Hur kan vi påskynda en mer rättvis vård? Hur ska vi se till att patienter med samma sjukdom ska få likvärdig vård? Ska vi be att få opereras på ett annat sjukhus eller åtminstone få second opinion även när det gäller behandling av "vanlig" kolorektalcancer.

Läs i denna artikel - Rätt kirurg ska operera  - vad tre personer tycker om och debatterar till SKL (Sveriges kommuner och landsting), när det gäller vikten av att centralisera kolorektalcanceroperationer. De tre personerna som debatterar är: Bo Karlsson, förbundsordförande ILCO, Tarm-uro och stomiförbundet, Birgitta Rehnby, ordförande Mag- och tarmförbundet och Lars Påhlman, professor emeritus och kolorektalkirurg samt styrelseledamot ILCO, Tarm-uro och stomiförbundet.



"Kolorektalcancer, dvs. tjock- och ändtarmscancer, är den andra vanligaste cancersjukdomen hos båda könen och drabbar 6 000 svenskar/år. Det är vid sidan om lungcancer den cancerform som dödar flest."

Av Helena Lundbäck - 23 maj 2014 09:56

 

Många reagerar på UCC-konkursen och det som tvingat fram den. Många undrar varför inte sjukhusledning och landstingspolitiker får stå till svars för vad de gjort mot Haile Mahteme, UCC och alla patienter som inte längre kommer att kunna få den vård de behöver.


I UNT idag finns flera insändare. Några av dem länkar jag till här:

Stor skandal om UCC

Hur kunde detta hända?

Hoppas du är förberedd när patienterna dör i köerna


Av Helena Lundbäck - 14 maj 2014 13:10

Folkpartisten Ismail Kamil vill också sammanfatta vad som hänt i UCC-historien.Hans slutsats efter konkursen blir en önskan om att avskaffa landstingen. Om det skulle bidra till en mer rättvis vård vore det ju bra. Läs hans artikel i UNT.

Avskaffa landstingen!

Av Helena Lundbäck - 14 maj 2014 06:56

Så det ser ut som om det handlade om prestige från sjukhusledningens sida ändå. Kan det vara så att Haile Mahteme var för frispråkig när han kritiserade Akademiska sjukhuset för att inte ge tillräckligt med operationstider till alla svårt sjuka i cancer i bukhinnan, medan han fortfarande arbetade på UCC? Kan det vara så att när han meddelade att han för patienternas skull i så fall öppnar en egen klinik och också att han gjorde det - Uppsala Cancer Clinic sommaren 2012- då brast det helt för sjukhusledningen, som kände sig trampade på tårna.


Vi minns ju också att sjukhusdirektör Lennart Persson inte på några villkor ville remittera till UCC. Det gick han ut med i media. Han såg också till att den första "oberoende" utredningen kom fram till att UCC inte var patientsäkert.


Jag blev diagnosticerad med spridd tarmcancer i bukhinnan våren 2012 och läkarna på Akkis fick inte remittera mig till UCC. Jag blev remitterad till Frankrike! Sedan ordnade andra goda krafter hjälp så att jag kunde opereras på UCC i alla fall och därefter har jag fått 1 1/2 år utan cancersymtom! En mycket fin och värdefull tid! Nu säger läkarna på Akkis att det inte går att operera den cancer som spritt sig på nytt i buken och i bröstkorgen och så jobbig är ju den här sjukdomen. (Men jag kan aldrig veta om det hade gått att göra något ifall andra läkare varit inblandade och jag fått gå på tätare kontroller.)

 

I UNT skriver läkaren och politikern Erik Norberg (fp) idag, att de försökt få till avtal mellan UAS och UCC men att sjukhusledningen hävdat först att patientsäkerheten inte räckt till och sedan att juridiken inte tillåtit avtal. (Båda de argumenten finns för övrigt emotsagda och senare utredningar visar motsatsen, men det har landstingspolitikerna blundat för.)

 

"Patientsäkerheten är ett argument som inom sjukvården ofta används när man vill döda en diskussion. Vem vågar säga emot någon som hävdar att patientsäkerheten inte är tillräcklig? Denna torde vara fullt tillräcklig vid UCC med dagens lokalisation och organisation. Inga akuta problem har hittills uppstått under de 21 månader verksamheten pågått med mer än 200 operationer."

 

Läs artikeln här: Vi ville men kunde inte.

 

Att fp inte kunde få till avtalet märks ju. Men varför blev det som det blev? Hur kan man det få till så att högklassig vård som räddar liv inte används när patientunderlaget och behovet finns? 

Av Helena Lundbäck - 10 maj 2014 11:08

Alltmer tyder på att läkarna idag inte får behandla patienterna så som de egentligen vill. Sjukhusledningar och politiker styr verksamheterna på ett sätt som begränsar utövandet av vård. Det är pengar som styr, inte vårdbehov.


Om det stämmer är det ekonomiska avgöranden istället för medicinska avgöranden som ligger som grund för om jag som patient ska opereras eller inte.


Och det är ekonomiska strukturer som gör att vårdplatser stängs. Ska politikers och ledningars misskötsel av verksamhet få resultera i att dödssjuka inte får rätt vård och blivande föräldrar måste resa till sjukhus i andra kommuner och inte vet var de ska få plats att föda?


Idag i UNT, protesterar fd sjukhusdirektörer och fd landstingsdirektörer i en debattartikel mot dagens toppstyrda sjukvård. De avslutar sin artikel så här: "Att öka toppstyrningen i en kunskapsorienterad organisation som sjukvård, kanske i synnerhet vid ett universitetssjukhus, är att gå på fel väg. De professionella krafterna försvagas, entusiasmen upphör  och den stolthet över gjorda arbetsinsatser som är nödvändig för trivsel - och effektivitet - försvinner. Då är det viktigare att visa stor tillit till sina medarbetare." Läs: Toppstyrd sjukvård, av Gunnar Lundqvist, Per-Olof Osterman och Kurt Rönnblom.


Vart tog kuraget vägen, doktorer?

Att inte låta specialister operera, utan ge kirurger med begränsad kunskap ansvaret, är förödande. Resultatet för patienten blir självklart bättre när den som opererar är erfaren och kunnig. Läs Cancerfondens blogginlägg: Bättre resultat när kirurg med stor vana opererar.


Vad det gäller bojkotten mot UCC - Uppsala Cancer Clinic - har den som bekant konsekvenser som drabbar oss patienter. Nu får färre cancersjuka patienter den hjälp som ger förlängt liv. Varför? Hur känns det för läkarna att inte kunna remittera till den som kan rädda liv?


Flera insändare i UNT handlar om detta. Läs Christina Petterssons Skandalen är ett faktum! Och i dagens UNT kommer onkologen Inger Andréassons insändare: Sätt patienten först!, där hon frågar vad doktorerna är rädda för.


Inger Andreasson undrar vart doktorernas kurage tagit vägen. "Hur klarar ni att sitta framför en svårt sjuk patient och veta att det finns hjälp, men vi har fått order både muntligt och skriftligt att inte skicka patienter till UCC?"


Hon avslutar sin insändare så här: "Vad är vi doktorer rädda för? Nej, det är dags att doktorerna tar makten över hur patienterna ska behandlas och inte låta sjukhusledningen styra behandlingsval!"

Och jag fyller i:

Vi patienter vill ju känna oss trygga med att vi verkligen får den bästa vården.

Får vi det?

Vad säger ni doktorer?


Av Helena Lundbäck - 1 maj 2014 14:19

Så här den 1 maj kan jag inte låta bli att vara politisk. Dagens vård är bra men ännu inte tillräcklig och jämlik!


Erik Weiman tycker att man har försökt allt för att få till ett avtal med UCC. Jag säger bara jaså. Konstigt att det inte blev något samarbete då på något plan. Här uttalar sig Erik Weiman i UNT: Privatisering inte alltid rätt lösning.


Karin Dannaeus har skrivit en insändare i ämnet också: Det handlar om människoliv. Och nog är det märkligt att man i detta land inte tillhandahåller tillräckligt antal operationer som motsvarar behovet hos bukhinnecancersjuka? Hur planerar man?


Det finns också en notis i tidningen om att två kvinnor försökt få betalt för den vård de lagt ut själva hos UCC. Det är ju en stor kostnad och självklart vill man ha tillgång till den bästa vården. Men nej. De får inga pengar tillbaka av landstinget.  Läs artikeln här: Kräver landstinget för vårdkostnader.


Själv är jag just nu inlagd på onkologavdelningen på Akademiska sjukhuset.


Min tarmcancer blev opererad 2011. Jag fick metastaser i bukhinnan - bukhinnecancer med utgång från tarmcancern - 2012 och kunde efter många om och men opereras på UCC i september 2012. Efter det kände jag mig frisk länge, men nu har det kommit nya metastaser i bukhinnan, i bröstkorgen och i lungsäcken på höger kroppshalva. Eftersom cancern spritt sig så kan jag inte opereras längre, utan behandlas med cytostatika och Avastin. Jag har haft lite otur med starten här, då jag fick mycket biverkningar. Hoppas bli bättre snart så att jag kan åka hem imorgon och leva som vanligt till nästa behandling om ca 10 dagar.


Jag kanske ska tillägga också att förutom att man minskat på operationsmöjligheter, har man minskat på vårdplatserna. Här på de två onkologavdelningarna fanns förut över 20 platser på varje avdelning. Nu bara 14 per avdelning. Det blir körigt för såväl patienterna som ibland måste ligga i korridorerna och för personalen. Personalen gör ett strålande jobb. Man blir så väl omskött trots de svåra förutsättningarna. Men nog önskar man att det skulle se bättre ut totalt. Att alla fick lika vård. Att alla fick den bästa vården! Att personalen hade möjligheter att klara av allt på ett rimligt sätt utan att slita ut sig.

 

Men sjukhuspolitikerna och sjukhusledningen är i alla fall stolta över sitt sjukhus.


Av Helena Lundbäck - 22 mars 2014 13:06

Trots att Haile Mahteme på UCC - Uppsala Cancer Clinic - är den erkänt bäste och mest erfarne specialisten på att operera bukhinnecancer och trots att UCC har dokumenterat hög kvalitet, vägrar landstinget i Uppsala att samarbeta med UCC och att remittera patienter dit. Man säger att det inte går och stöttar sig på sina egna jurister. Men en av landets bästa jurister säger att det visst går att remittera vid behov. Bara viljan finns.
 
Varför finns inte viljan att låta patienter få den bästa vården?
 
Se gårdagens inslag i SVT Uppland här: UCCs vård får bra betyg.


Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2017
>>>

Tidigare år

Senaste kommentarerna

Senaste inläggen

RSS

Följ bloggen

Följ tursomentokig med Blogkeen
Följ tursomentokig med Bloglovin'

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se