Jag sitter stilla i bilen och vilar.
Önskar mig en frisk kropp. (Och en lugn själ. Det hänger ju ihop). Jag känner mig lite sjuk, (kanske förkyld?) och trött men när jag tog tempen häromdagen, var den bara lite över 37. Jag brukar ha runt 36 grader i och för sig, men man räknar visst inte med feber förrän man har nått 38 grader.
Det blåser ute, är mulet och ibland soligt. Valle ligger i sin bur, längst bak i bilen. Peter kör och jag sätter på olika spellistor på Spotify. Vi har just tagit en paus med hundpromenad i skogen och med kaffe och smörgås. Men nu kör vi igen. Vi är på väg norrut, till mina föräldrar. SAH i Tierp har avtalat med Sundsvalls motsvarighet. I eftermiddag kommer en sköterska därifrån och byter spruta i min smärtpump. Det är fantastiskt ändå hur fin vård jag får. (Men det är ändå inte normalt att ha det så här.)
Jag "tar mig i kragen" och försöker vara som vanligt. Jag låtsas att jag är lite förkyld ....
Kram till alla som behöver en kram.
Britta Nylander
14 september 2017 19:12
Kära Helena, hoppas du får fina dagar i Sundsvall och att du får må så bra som det går. Det är fantastiskt med den vård som vi får, jag är så tacksam för mitt Vårdteam. Jag har fått illamåendeplåster som fungerar så bra, det är så skönt att slippa dagligt illamående. Jag hoppas vi kan få tillfälle att ses framöver. Jag har haft mycket omkring mig och det kommer tyvärr att fortsätta eftersom vi skall slå ut en vägg och byta kök i vår lägenhet och då blir det väldigt rörigt. Min mammas hus måste också röjas ut och skall säljas, allt kommer samtidigt och jag är enda barnet så jag känner mitt ansvar. Som tur är hjälper mina barn till att röja mammas hus. Jag blir fort trött och orkar inte så mycket men jag försöker att promenera och göra så mycket som jag orkar. Tyvärr har cancern vuxit och jag har fått droppfot eftersom en nerv kommit i kläm, jag sväller också mycket i fötter och ben. Snart börjar en ny period med cytostatika, jag får se om kroppen orkar, mitt Hb ligger nu på 100 och risken är att det sjunker mer. Jag har på egen begäran avstått cytostatika under sommaren och jag får se hur det blir framöver men jag provar och ser hur jag mår och om det har effekt.
Ha det nu så bra och njut av Sundsvall.
Stor kram❤️
Britta
Helena Lundbäck
15 september 2017 11:44
Tack Britta. Ja det är speciellt att leva med sjukdom. Du är fantastisk som orkar med så mycket trots din sjukdom. Stor varm kram! ??
Tord Och Marie
14 september 2017 19:22
Ha en riktigt skön och bra vistelse i Sundsvall tillsammans med dina fina föräldrar och hälsa dem så gott .
Kramar från oss i Göteborg
Helena Lundbäck
15 september 2017 11:55
Tack, de hälsar så gott tillbaka till er.
Igår kom sköterskor och bytte spruta till min pump och i eftermiddag kommer de igen. Så bra att jag kan få vård även här. Ha det så gott och trevlig helg så småningom.
Annika
14 september 2017 21:16
Jag blir alldeles kär i Valle, sååå fin bild! Vilken lycka det är att ha hund, den ovillkorliga kärleken är obetalbar.
Kram till dig också!
Maggan
16 september 2017 10:52
Hej Helena...det är en mycket bra strategi att gå in i en låtsas/fantasivärld när allt känns jobbigt. Sagorna är ju till det för barn, men även vi vuxna behöver sagor, vår fantasi och drömvärld när det är kaos. Vilka fantastiska hjärnor vi har som ger oss det utrymmet. Det är klart att man inte kan fly verkligheten men att låtsas ibland, det gör oss bara en tjänst. Så roligt att läsa att du emellanåt kan umgås med vänner och att du får möjlighet att hälsa på dina föräldrar. Allt som är gott önskar jag dig...i höstrusket. Och Valle, jag vad säjer man, så fin....Tack för allt du delar med dig, både det ljusa men också det mörka
Kramar från Maggan
Åsa
22 september 2017 00:14
Tänker på dig o hoppas du mår bättre. Kram från mig.
Helena Lundbäck
22 september 2017 19:08
Tack! Jag mår bra för det mesta men deppar lite ibland.