tursomentokig

Inlägg publicerade under kategorin Smärta

Av Helena Lundbäck - 17 november 2017 14:59

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på egna ben ... Vad händer?

SAH har också gett mig ett par stödstrumpor, eftersom jag är svullen på fötterna, men kanske att de sitter för hårt, för det har blivit små sår på fötterna.

Nu är det tråkigt att se och känna förfallet.

Jag har i alla fall fått låna en rullstol så att Peter kan dra mig utomhus, när vi ska ut långa sträckor, och en förhöjning till toastolen, som också går att flytta till duschen om jag vill sitta och duscha. Jag har även lånat ett gåstöd, som jag kan använda.

Tänk att det går så fort att gå från normalstark till svag. Jag känner mig som en 90-åring eller kanske som en hundraåring. Det sitter en stor svaghet inne i min kropp och den tar allt mer plats när den brer ut sig. Jag är hänvisad till andras hjälp och till de hjälpmedel jag fått. Inte minst larmet som jag fått är bra att ha.


Vi skulle ha fått besök denna helg av en kusin till mig, men han blev förkyld. Hoppas att han snart blir frisk och att vi hittar en ny tid att ses.

Jag såg när jag kom hem att Rikard Wolf har dött. Han var en lysande stjärna och vi tar farväl av honom! Nu ska jag vila, sägs det. Inte stressa och inte träna. Jag försöker.


ANNONS
Av Helena Lundbäck - 12 november 2017 23:04

På morgonen vaknade jag
som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna.

Men jag klev upp ur sängen och ut för att få lite frisk luft och för att titta på lusthuset som glänste så vackert i solskenet. Anna-Karin följde mig på den lilla promenaden och Peter visade hur fint det blivit inomhus.
Hans och Peter har köpt ett runt bord, som de sågat mitt itu, och ställt mot väggen. Det blev så bra som avställningsbord. Sedan är där så fint med levande ljus i ljuskronor och ljus som lyser av samlat dagsljus, samt bord med duk och glasskiva på och korgstolar med fårskinn i. Nu är det så mysigt där!

Sedan gick vi en pytteliten sväng på bruksgatan. Men allt vilande har gjort mig svag. Eller all svaghet sipprar fram nu som ett resultat av allt jag gått igenom. Jag orkar inte mer helt enkelt, efter all sorg och alla sorgereaktioner. Nu är jag så trött och behöver arbeta lugnt.

ANNONS
Av Helena Lundbäck - 11 november 2017 17:07

Min mage krånglar så. Jag har haft förstoppning och det värker överallt. Jag vågar knappt äta.
Och jag blir andfådd för det minsta. Mina fötter är fyllda av vätska så jag kan inte se mina fotknölar längre.
Vi har besök av vår fina svåger och svägerska och de får ta över arbetet som ska göras, matlagningen och disken.

Jag försöker att ta allt med ro men är egentligen rejält rädd. Ja nu är jag rädd för att dö.
Och jag vill ringa mamma. Men mamma är ju redan död. Och jag vill ringa pappa, men det var längesedan pappa var min pappa. Nu är han kanske mest som en undrande vän som inte längre minns hur det ska vara.
Jag känner mig lite rädd och undrande jag med. Och det värker.

Ja det gör ont.

Av Helena Lundbäck - 8 november 2017 16:32

Detta skrev jag sent igår kväll:
Läkaren har sagt att nu måste jag vila och får inte åka till Sundsvall igen. Även om det ska vara bouppteckningsmöte imorgon för pappas del. Jag ska vila och det gör jag. Det märks att allt som hänt har tagit mig hårt, Inter minst mammas död.
Vi försöker hitta sätt att leva på. Nya sätt ... Jag får hela tiden impulser att ringa mamma, viljan att berätta, men allting är så annorlunda nu. Imorgon återupptar jag samtalen med kuratorn. De behövs. Jag behöver ha någon som lyssnar och vrider och vänder och ser och förstår vad jag går igenom. Någon som kan orka stå rak och klarar av att jag lutar mig mot den.
Jag behöver samla kraft. Just nu har jag inga muskler kvar. Mina ben är smalare än någonsin, medan magen fått ett märkligt tjockt utseende. Jag är bullig som om jag vore gravid.
Men nu ska jagj vila och försöka somna.
Och detta nu på eftermiddagen:
Kuratorn har varit här:
Vi pratade om ditt och datt och sedan var det Peters tur, medan jag sov. Jag duschade Valle, men orkade inget mer. Peter fick ta över och städa golven. Min kropp protesterar, jag orkar inte. Häromdagen var vi på Ikea och Peter lånade en rullstol till mig. På så sätt kunde jag gå med i alla rum och följa med i alla svängar.
Nu väntar jag på ?egen? rullstol och likaså larm som de ska komma med.
Jag är svag nu och istället för att träna behöver jag släppa. Bättre att få
hjälp säger ?de som vet?.

Av Helena Lundbäck - 25 augusti 2017 20:15


Häromdagen hämtade våra vänner sin valp. Det är en New Foundland-hane. Vi åkte in och möttte dem i Uppsala där Valle också fick hälsa på valpen Balzac. Å så söt han var, valpen, och frimodig och glad. Sedan fortsatte de resan mot Skåne där de bor. (Jag blir så sugen att skaffa en valp jag också.)


(Klicka på bilderna så syns de bättre!)
  
Peter och jag målar vidare på vårt lusthus. Det är många ytor som ska strykas. Vi får också passa på när vädret är fint. Sedan, när det regnar måste vi vara inomhus och måla. Jag gör så mycket jag orkar. Vi har hittills hunnit så långt som ni ser på bilden. Men alla fönster ska utöver målning med olja och grundmålning målas två gånger med grön färg. Vi ska också ha grå fönsterfoder och kvar är också att måla golvet inomhus grönt och "knoppen " på taket grön.

Idag blev vi bjudna på lunch av en kär granne. Å så skönt att få sitta ner och äta god mat som någon annan lagat. Tack kära granne och vän för god mat och trevliga timmar tillsammans!


När vi sedan på eftermiddagen fick besök av några f d arbetskamrater till Peter, som kom för att fika, var jag så trött att jag somnade.


Nu ska jag försöka vila och ta det lugnt så jag inte blir så trött. Jag har ont och tar tabletter av alla de slag - värktabletter mot smärta och medicin mot hård mage. 

Av Helena Lundbäck - 22 augusti 2017 23:15

Jag har röntgats och det var inte alls lika mycket vätska som sist i lungsäcken. Så jag behöver inte tappas nu. Men jag har ont. Så vi höjer smärtlindringen igen.


Jag tänker att smärtan beror på en metastas som bråkar och växer. Kanske flera som finns där och gör ont .,, Det gör mig ledsen. Jag vill inte vara sjuk! Jag vill inte ha ont! 


Idag har jag sovit nästan hela dagen. Trots att vi har besök! Två kära vänner från Skåne är på besök. De ska hämta en valp en bit härifrån och passar på att vara här några dagar.

Jag sover mesta tiden, medan våra gäster hjälpt oss att måla  och laga mat. Jag vet inte varför jag sover så mycket. Det är i alla fall en befrielse att få sova. En befrielse från det onda. Men jag skulle helst vilja vara aktiv och frisk. Så klart. Vi har fått presenter av gästerna. Var sin klocka. Här är min:


Visst är den fin! Stora kramar till alla läsare!

Av Helena Lundbäck - 21 augusti 2017 14:25

Idag är jag väldigt trött och så har jag ont. Inte lika ont som igår, men ändå! Vi försöker hinna måla alla fönsterfoder och spröjsar, dubbeldörrarna, fasaden på lusthuset och väggarna på insidan. Allt ska målas fyra gånger. Snart kommer snickaren och lägger golvet. Då ska väl allt bli klart. Jag försöker hjälpa till lite, men jag orkar inte.


Det blir mest Peter som får vara målarmästare. Men vädret är inte alltid med honom. Regnskurar och dagg gör det besvärligt. Och så har kylskåpet gått sönder! Dessutom får vi besök av snälla vänner hela tiden och då hinner vi inte som vi tänkt ....

Läkaren har lyssnat på mig idag och hon säger att det låter dämpat på höger sida, men inte lika mycket som förra gången. Hon ska skicka en remiss till röntgen. Hoppas att jag kan röntgas imorgon! Sedan tas beslut utifrån röntgenresultatet, huruvida jag på nytt ska tappas på vätska eller inte.

Av Helena Lundbäck - 28 juli 2017 14:28

Jag har varit på sjukhuset och tappat vätska från lungsäcken. Hela 2,4 liter alltsomallt. Det är inte konstigt att jag varit trött, haft ont och att jag hostat så mycket. Jag hade sedan 38 grader (jag brukar ha temperatur på 36,0 ungefär) och var förstås trött. Jag var så trött att jag sov dag som natt. Dessutom pratade jag en massa gallimatias berättade min man som försökte väcka mig då och då. Han ringde SAH och bad dem kolla vad som kunde vara fel.

Specialisthemsjukvården SAH har kollat upp mitt mående med en massa prover, allt för att utesluta infektioner. De har dock inte hittat något. Däremot sammanföll slutdatum på min Betapredkur med tappningen. Så jag kanske blev så megatrött av den orsaken också. Det kan hända att jag behöver lite kortison för att må bra.

Nu har jag börjat med Betapred igen och jag känner mig piggare. Jag tog nyss tempen och den var nu 35,9.


Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2017
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

RSS

Följ bloggen

Följ tursomentokig med Blogkeen
Följ tursomentokig med Bloglovin'

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se