tursomentokig

Alla inlägg under juli 2015

Av Helena Lundbäck - 27 juli 2015 23:22

Idag har jag haft en vän på besök. Hon ville gå i skogen med mig och leta svamp, så vi tog hennes bil och körde fram till skogsbrynet. Det var jag som bad henne om skjuts, eftersom jag har så himla ont i fötterna och knäna (och händerna). Väl framme i skogen lufsade vi på och Valle sprang lös runt oss och njöt. Vi hittade några gula kantareller och plockade även blåbär (det finns massor).Efter en stund när vi var nöjda med utflykten, åkte vi hem.

Sedan sov jag medan min vän satt ute vid trädgårdsbordet och rensade svamp och bär. Hon gjorde därefter en god lunch - svampmacka med sallad och glass och blåbär till efterrätt. Efter lunchen läste jag högt för henne ur den bok jag håller på att skriva om mig och mitt liv och det var roligt att se reaktionerna och få lite feedback.

Ikväll har jag sovit flera timmar, vaknade till en stund nu och ska snart fortsätta sova. Hoppas på att värken ska avta (den har funnits de senaste veckorna men bara tilltagit). Jag ska höra med läkaren på nästa besök på onkologen vad de tror. (Ska jag besöka primärvården för utredning om reumatism, finns det något att göra eller ska jag bara käka mer värktabletter?)

Av Helena Lundbäck - 23 juli 2015 22:46

Nu har vi landat hemma efter många veckors semester på Öland. På hemvägen besökte vi kära vänner som också de är drabbade av cancer, sorgligt nog. Men vi fick oss många härliga skratt mellan de mer allvarliga samtalsämnena. Sorg och glädje parallellt - så är det. Ena stunden tårar andra stunden skratt.

Efter ytterligare många mil tog vi in på vackra Ombergs Turisthotell. Där åt vi en fantastiskt god middag, promenerade med hunden Valle i de fina omgivningarna och sov sedan gott i det trivsamma hotellrummet. På förmiddagen efter promenad i bokskog och härlig frukost, checkade vi ut och besökte Ellen Keys Strand, där vi blev guidade i det fina huset och fick veta mycket om författaren/pedagogen/opinionsbildarens liv och gärning. (Bilden visar grinden in till Strand). Ellen Key byggde huset med syfte att kunna ta emot kvinnor som skulle få vara där utan att arbeta och i stället njuta av trädgården och sitta och samtala med andra kvinnor. Denna verksamhet pågår fortfarande och kvinnor över 25 år kan ansöka om ett vistelsestipendium för att få komma i två veckor till Strand och få en tids vila och återhämtning. Vilken fantastiskt bra idé! På sidan om detta pågår också turistverksamheten med de guidade turerna som vi fick delta i.

Ytterligare ett stopp gjorde vi på Övralid där vi fikade och promenerade med Valle på "strövstigarna" som Heidenstam vandrat. Sedan var vägen hem inte fullt så lång.

Väl hemma har vi idag tvättat och tvättat och tvättat. Åskan har slagit ut telefon och bredband, så jag har fått köpa på mig extra surf för att kunna blogga. Telia ska laga felet inom den närmsta tiden och det vore ju bra. Jag vill gärna kunna ha tillgång till nätet och vila och se gamla tv- program för att koppla av.

Idag har vi också försökt få hyfs på trädgården som mest liknade en djungel innan vi började. Allt jobb har gett mig extra mycket värk i alla stela muskler och leder. Men jag njuter verkligen av att vara hemma igen.

Nu ska jag sova gott i rena lakan! God natt alla kära läsare!


Av Helena Lundbäck - 18 juli 2015 17:03

 Semesterdagarna trillar på, en efter en. Snart bär det av hemåt igen. Möjligen tar vi först en tur förbi några vänner. I år har vi annars kunnat vara på Öland riktigt länge och det har för det mesta varit skönt och roligt.

Vänner har besökt oss och bjudit oss på utflykter och god mat och vi har sett en hel del konst och annat som piggat upp.

Uppiggad är vad jag behöver bli, för tröttheten är enorm. Jag har förstås utsatt mig för väldigt många intryck och många människor, men jag har också haft lugna stunder då jag skrivit, läst, vilat och lufsat på. Nu längtar jag hem igen och det är väl som det ska vara. Det ska bli spännande att se om rosorna blommar i trädgården hemma.

I början på augusti är det dags för röntgen igen.


Av Helena Lundbäck - 12 juli 2015 23:37

Var kommer alla tårarna ifrån? Jag fräser som en katta och gråter som en lipsill, sedan är jag lugn en stund igen, och sorgset tröttare än trött. Mitt humör är lika föränderligt som vädret här på solens och vindarnas ö. Men just nu är det för lite sol och för lite glädje om jag fick välja.

Det är så mycket jag vill och så lite jag kan. Egentligen finns det inte något värre att klaga på vad gäller det fysiska tillståndet. Jag mår inte illa och jag kan klara värken med de tabletter jag tar, så allt borde vara frid och fröjd, men det känns inte bra för orken räcker inte till och jag är alldeles ostadig. Ledsen, sur, missnöjd och otillräcklig. Jag är inget vidare sällskap för min käre man nu när alla andra glada semesterfirare åkt hemåt.

Kanske är det så att cancern äter upp det goda humöret också? Men så vill jag inte ha det. Nej, jag vill kunna njuta och vara glad. Hur ska jag annars orka vara sjuk? Gott humör behövs, då detta verkar bli en lång historia. Jag kan väl inte låta tårarna rinna månad efter månad heller.

Av Helena Lundbäck - 5 juli 2015 16:39

 

Nu är det så varmt som man bara kan drömma om. Rosorna som blommar överallt i trädgården ropar efter vattning. Svetten ligger som ett lager av lim i ansiktet och över kroppen. Skönt med havsbad då och då, särskilt för barnen och tur att vi har dusch i sommarhuset, här på Öland. Igår följde jag med till stranden, idag stannar jag hemma medan gänget åker iväg. (Klicka på bilderna nedan, så syns de tydligare!)

       

Livet är ljuvligt och jag hämtar kraft av att umgås med barn och barnbarn. Barnbarnen har idag plockat vinbär på buskarna och så bakade vi en god vinbärskaka till eftermiddagsfikat. Det finns alltid mycket att göra och hitta på även om värme och socialt liv tar på krafterna. Jag sover ibland en stund på dagen och på nätterna sover jag tungt, som om jag blivit klubbad. Inte mycket att klaga på. Vi är hela tiden ett litet gäng tillsammans som spelar kort, äter, diskar, bakar, tvättar, leker, promenerar, pysslar och pratar, men jag försöker också hitta lugna stunder för mig själv mellan varven.


 

Vår hund Valle flåsar och lider däremot i värmen. Han orkar inte så mycket i hettan, med sin svarta tjocka päls  Tyvärr har han kliat sönder ett fästingbett på ena kinden och det har blivit ett otäckt sår. Vår snälle granne har letat fram en tratt som vi fått låna, så att Valle inte kommer åt att klia upp såret. Nu hoppas jag att såret ska läka och att han blir bra snart. När hettan lagt sig kan vi gå längre promenader igen på strandängarna.


Visst har jag ont i kroppen ibland och är väl lite stingslig emellanåt, men så tänker jag på den lyckliga situation jag ändå befinner mig i och fortsätter att njuta av min cellgiftsfria sommar. Det är underbart att slippa behandlingar och illamående nu. Jag är så tacksam för det!


Hoppas att du som läser också har en skön sommar!

Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

RSS

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skapa flashcards