Så där! Idag fick jag skjuts till sjukhuset en mil bort, och där har jag lämnat ifrån mig den tömda cytopumpen som suttit kopplad till mig via min venport under de senaste dygnen. Jag är alldeles fullproppad med Irinotecan, Avastin och 5FU. Min 14:e kur med denna kombination. Det har fungerat tidigare - inte till att ta bort cancern, men till att mota framfarten. Jag hoppas att det ska fungera även denna gång. Vi har planerat in kur 15 också före jul och sedan står två tillfällen till och väntar efter jul. Jag tror att det blir röntgen därefter för att kolla upp om det hjälper. Och så får vi se hur länge kroppen orkar ta emot alla dessa starka mediciner.

Det ger mig jobbiga magproblem. Men jag är fullproppad med andra mediciner också, inte minst kortison som gör att jag inte sover som jag ska utan blir speedad och aktiv trots tröttheten. Smärtan är just nu under kontroll i alla fall och det får jag vara nöjd med. 

Jag längtar efter julen och i år försöker jag njuta av julförberedelserna, där jag går hemma i min ensamhet. Jag började med att binda en krans av material från skog och trädgård. Peter har hjälpt till att hänga upp stjärnor och sätta ut ljusstakar och jag har handlat hyacinter, julstjärnor och andra blommor. Idag satte jag i nejlikor i apelsiner och la på ett fat med stjärnanis och kanelstänger. Det doftar och ser vackert ut. Om jag orkar ska jag baka mer - mjuka pepparkakor, småkakor och kanske saffransbullar. Julkorten är beställda och jag ska sätta mig och skriva om andan faller på. Vi får se. En dag i sänder. Det får bli som det blir. Jag försöker som vanligt att hitta ljuspunkter varje dag och jag är glad de dagar jag slipper att må illa ...

Mellan de jobbiga stunderna finns också plats för njutningar och glädje. I söndags såg vi "En underbar jävla jul" på bio. Mycket bra tycker jag. Filmen var riktigt mitt i prick för vår tids alla fördomar och missförstånd, rolig, tempofylld och välspelad. Min namne Helena (Bergström) som regisserat har verkligen lyckats!

 

Karina

2 december 2015 23:20

Beundrar din styrka och optimism! Ska hålla tummarna och tår att medicinen ska funka denna gång oxå! Sen önskar ja dej en riktigt god jul⛄ kram från bloggläsaren Karina

Helena Lundbäck

3 december 2015 07:55

Kram till dig, Karina

 

Emelie

4 december 2015 13:19

Hej Helena! Jag har följt din resa en lång tid nu och under min egen mors cancerresa, men utan att kommentera. Jag kände att det var dags nu, eftersom jag bara måste berätta att du har gett mig mycket styrka och kraft, genom din inställning och genom att du berättar så öppet och ärligt. Min mamma liknade dig, väldigt positiv och en riktig fighter var hon. Jag önskar dig allt gott, och till hela din familj. Stor kram Emelie

Helena Lundbäck

4 december 2015 20:59

Tack fina Emelie! Jag blir glad att höra att jag kunnat ge dig något! Och jag är glad för att du har så fina minnen av din mamma. Tack för att du berättar! Kram, Helena

 

Berit

5 december 2015 13:59

Hej! Vilken fin krans du gjort! Kram Berit

Helena Lundbäck

5 december 2015 17:14

Tack! Ja jag blev nöjd med den.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...