tursomentokig

Alla inlägg under augusti 2016

Av Helena Lundbäck - 29 augusti 2016 20:04

Jag fick en kommentar om att jag är så positiv. Det är jag ibland, men sanningen är förstås att det varierar. Då och då är jag riktigt innerligt trött på livet med cancer och orkar inte tänka en enda positiv tanke. Men jag tänker ibland att om jag formulerar mig positivt, så kanske det leder till att jag kan känna mig hoppfull eller glad ändå.

Det finns alltid minst två sätt att se på den situation man befinner sig i. Jag kan till exempel sörja för att jag har haft otur att få cancer, eller jag kan glädjas för att jag fortfarande lever ...

Idag har jag pratat med "min" läkare på Onkologen. Vi bestämde tillsammans att vi ska skjuta en vecka på onsdagens behandling för att få mer tid att återhämta mig på. Jag blir alltså "ledig" hela veckan. Från och med nu ska vi också glesa ut behandlingarna till var tredje vecka i stället för varannan. På så vis kanske jag orkar med cellgifterna och illamåendet bättre.

Av Helena Lundbäck - 28 augusti 2016 11:09

Att leva med cancer, det är att ständigt tänka på cancern, i alla fall är det så för mig. Egentligen är det ju inte så underligt, då behandlingar och röntgenundersökningar ständigt tar plats i livet. Kanske är det inte så konstigt då att cancern har så stort utrymme. Är den dessutom en cancer som är "obotlig", kräver den ännu mer.

Det skulle vara lättare att leva om jag tänkte att jag lever och allt är som vanligt, men jag drar lätt slutsatsen att det "snart" är dags för cancern att braka loss och ta över, att jag "snart" ska dö. Men ingen vet hur lång tid den tar på sig.

Häromdagen blev jag intervjuad av en journalist från Arbetarbladet, om mitt liv med cancer och om varför jag skrev en bok. Här hittar du artikeln och kan också lyssna när jag  berättar.

Av Helena Lundbäck - 26 augusti 2016 18:24

 

Plötsligt svängde vädret om från mulet, mörkt och trist till gassande sol och 25 graders värme. Och jag upphör aldrig att förvånas. Livet med cancer är en resa mellan hopp och förtvivlan. Ena stunden tänker jag (i det tysta) att nu orkar jag inte längre. Ska det vara så svåra biverkningar på behandlingarna vill jag inte vara med! Snart går jag verkligen mot slutet .... (Jag har just blivit intervjuad kring hur det är att leva med obotlig cancer och stämningsläget gick mot döendemörker ...)

Och så, ett besked gör att allt vänder. Äntligen hittade jag röntgensvaret som jag väntat så på i Journalen på nätet och jag kan knappt tro att det är sant: inga metastaser har vuxit under sommaren och inga har tillkommit. "Väsentligen är status oförändrat avseende skelettmetastasering." Och det står liknande formuleringar kring lungor och buk, t o m har några metastaser krympt av sommarens behandlingar!

Så nu lever jag igen! Jag ska inte dö ännu. Jag har den helt mirakulösa egenskapen att jag vidhäftats med en stor portion tur. Jag ska inte dö ännu ....

På måndag träffar jag onkologen och hör hur hen tänker kring min sjukdom och tidigare och kommande behandlingar.

Trevlig helg alla ni som kämpar mot sjukdom och alla ni som är friska också.

Av Helena Lundbäck - 23 augusti 2016 23:30

Hur många röntgenundersökningar har gjorts på mig? Jag vet inte längre, men det är många! (Vilken sjukvård vi ändå har!) Alla undersökningar och behandlingar jag fått har förlängt livet på mig! Tack! 


Men jag vet att jag går och oroar mig varje gång när jag väntar på svar från röntgen. Har metastaserna växt eller krympt? Har det tillkommit fler? Kommer det att finnas behandlingar som stoppar tillväxten, eller har vi nått ett stopp? Orkar jag med fler behandlingar? Klarar jag illamåendet? Hur ska allt gå?


Idag var det dags för kontraströntgen igen och jag bad att de skulle sätta nålen i höger arm, trots att det går mycket lättare att sticka i min vänstra arm. Anledningen till att jag försvårar så för sköterskan på röntgen, är att jag har upplevt sådan stickande och svidande smärta när de sprutat in kontrast i vänster arm. Det blev tyvärr ändå smärtsamt idag, även i höger arm. Jag undrar om kroppen slår bakut? Vill kroppen inte vara med mer?


Nå, undersökningen gick bra, bilderna blev bra, sa sköterskan. Så då så ... Men jag måste vänta på svar från röntgenläkare. Och som jag väntar! Varför känns det så svårt?

Av Helena Lundbäck - 21 augusti 2016 10:58

Visst är det ändå märkligt hur min kropp har orkat!
Först en tarmcanceroperation hösten 2011, sedan 8 (adjuvanta) cellgiftsbehandlingar med Xeloda-tabletter, därefter när mina stora metastaser i buken upptäckts - 4 intravenösa cellgiftsbehandlingar (neoadjuvant behandling) med FOLFOX och därpå den stora bukhinneoperationen med HIPEC i sept 2012. Efter alla dessa behandlingar var jag symtomfri i 1 1/2 år.

Från och med början av 2014 då jag fått återfall med nya metastaser tills nu har jag sedan fått 25 intravenösa cellgiftsbehandlingar med Avastin: Avastin + Irinotecan + 5FU.

Och ärligt talat, efter 2 operationer och 37 behandlingar, mår jag illa! Det är så jobbigt med dessa behandlingar!

Tack och lov har jag bra dagar däremellan.

Av Helena Lundbäck - 17 augusti 2016 18:27

Det regnar och dagen är blåsig, grå och kall. Vi har idag sagt adjö till mina föräldrar som varit hos oss på besök i några dagar och nu skulle resa norrut med tåg. Jag hade önskat att de skulle fått sitta ute i trädgården och njuta av sommarvarma dagar, men istället fick vi elda i spisen och sitta inomhus och prata och spela Yatzy. Peter och jag har turats om att laga mat och diska och det känns bra att låta mamma vila lite.
Jag har varit på Akademiska sjukhuset och fått nya injektioner intill hälsenan på vänster fot. Det finns fortfarande mycket kärlinväxt kvar, även om det ser lite bättre ut nu jämfört med i början av sommaren. Läkaren tittar först med hjälp av ultraljud innan han ger mig sprutorna. Om några veckor ska jag tillbaka och få fler injektioner.

På eftermiddagen har jag mest sovit på soffan hela tiden och jag känner på mig att jag kommer att behöva fortsätta att vila mycket nu de närmaste dagarna. I morgon är det dags för cellgiftsbehandling igen och jag brukar ju numera bli rejält påverkad av behandlingarna.

Hoppas att ni kan njuta trots regniga och kalla dagar.

Av Helena Lundbäck - 12 augusti 2016 15:48

 

Vi har varit på Gotland. Jag är så glad att resan blev av. Peter, Valle och jag bodde hos en vän och hennes hund, tillsammans med ett gäng nya vänner i Bunge. En dag åkte vi till vackra Fårö, där vi besökte det riktigt fina Bergmancentret och badade i Ekeviken, där det fanns en underbar sandstrand. Vidare beundrade vi raukarna i Langhammars. Så mäktigt!


Igår bar det av till underbara Visby, där vi var tillsammans med många många medeltidsklädda som deltog i Medeltidsveckan. 


Jag är riktigt trött efter dessa dagar, men tacksam och lycklig att jag fick vara med om Gotlandsdagarna. (Klicka på bilderna, så syns de tydligare!)


           

Snart är det vardag med provtagningar, röntgen och behandlingar igen. Då blir det gott att ha minnena från sommaren att tänka på!

Av Helena Lundbäck - 8 augusti 2016 19:37

Det är trevligt och mysigt att vara social. Nu har vi umgåtts med Peters familj några dagar. Men igår kunde jag inte vara med. Jag fick en stark huvudvärk, mådde illa och kunde inte göra annat än att sova hela dagen, ända fram till kvällen. Förmodligen är det "bara" kropp och själ som behöver vila, men det oroar mig ändå.

Idag kunde jag vara med igen. Vi gjorde en utflykt till Capellagården och såg fin konst och fin trädgård. Så vilade vi hemma och jag orkade ända fram till middagen, men måste lägga mig (helt utmattad) nu direkt efter maten. Det blir skönt att sova! (Hoppas att jag ska orka med de sista dagarna på semesterresan.)

Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2016 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

RSS

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skapa flashcards