Melankoli - mellandagar - mellanrum ... Efter några underbara och intensiva dagar blir det lätt tomhetskänslor. Som om det behövs mellandagar till att landa och ladda. Det går ju inte att leva i högsta tempo hela tiden. Men de är inte alltid så lätta att acceptera, de där mellanrummen, inte så lätt att sakta ner och känna ensamheten som det innebär att leva i ovisshet med rädslan för döden. De ger ingen styrka heller, de där känslorna. Men så småningom vänder det och det går att släppa in glädjen igen.

Efter en promenad i fuktig och grå novemberluft kunde jag idag vända mitt humör, med hjälp av ett paket som kom med posten. En vän skickade en chokladhälsning till mig och bättre kunde det väl inte vara! Jag tillåter mig en lugn dag för återhämtning och vet att imorgon blir det nya aktiviteter igen.

Idag tar jag det lugnt, ser film och läser bok. Vilar mig och smakar på chokladen.

 

teresa

8 november 2012 11:21

Kära Helena, här hittar jag så mycket "gott": http://komtillbaka.blogspot.se/
KRAM

Helena Lundbäck

8 november 2012 14:32

Hej Teresa! Jag tittade på ditt länktips. Tack! Ja, man får leta efter sina glädjekällor och påfyllare ibland, när det känns motigt. Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...