Jag har varit i Malmö över helgen och haft en fin vårhelg och paus från vardagen. Har suttit på tåget hela eftermiddagen och kom hem sent på söndagen och ser att det är dags att uppdatera bloggen på nyheter från media.

Den 1 mars skrev Vivianne Macdisi (S) en insändare som kommentar på Ludvig Larssons insändare den 24/2. 
"Min uppfattning är att människor inte ska behöva finna sig i att sjukvårdspolitiker skapar sådan oreda på Akademiska att liv sätts på spel!" skriver hon och avslutar sin insändare med en önskan om att uppmuntra "UCC-kirurgen Haile Matheme och hans fantastiska personal att komma tillbaka till sjukhuset och att ansvariga politiker tar ett helhetsgrepp för att förbättra situationen på sjukhuset för både patienter och personal. Vi ska utveckla och inte avveckla Akademiska!" Läs hennes insändare och kommentarerna på den här: Förödande politik får specialister att lämna sjukhuset.

En insändare i UNT idag, av Harald Nordlund ifrågasätter hur landstinget agerar i förhandlingarna med UCC: "Landstinget är svårbegripligt". Han menar att det är tveksamt om förhandlingarna går rätt till.

Och UNT-journalisten Lennart Lindström skriver artikeln "Förhandlingar med cancerklinik pågår", eller som den heter i nätupplagan - Dödläget kan lösas. Även Radio Upplands Upplandsnytt hade en nyhet om Uppsala Cancer Clinic idag: Cancerklinik kan få samarbete med Akademiska sjukhuset. Här verkar det åter som om en lösning är på väg.

Enligt media pågår alltså förhandlingarna igen. Vi får se vad det blir av det hela. Fortfarande hoppas jag att det ska gå snabbare! Det är oerhört pressande och ångestfyllt för de patieneter med anhöriga som väntar på hjälp!

Idag skriver Anders Holtz ett läsvärt debattinlägg i UNT, där han svarar på de tre kirurgernas påståenden om kompetensen på Akademiska sjukhuset.

"I kirurgkollegernas debattartikel framgår det att sjukhuset nu uppnått en kompetens väl förenlig med den dr Haile Mahteme har och att man i vetenskapliga studier även visat detta. Det är utomordentligt viktigt vid redovisning av kompetens att så mycket fakta som möjligt framkommer.

Vad kirurgkliniken utelämnar i sin debattartikel är att de operationer och vetenskapliga studier som åberopas är ingrepp och arbeten utförda i huvudsak av dr Haile Mahteme.

Artikeln saknar även en sammanställning över det antal patienter som de två erfarna tarmkirurgerna utfört operationer på under exempelvis de sista fem åren. Som patient i dagens upplysta samhälle är det en självklarhet att också få veta hur många operationer det kvarvarande teamet vid UAS utfört i syfte att ställa teamets erfarenhet i relation till de cirka 800 patienter som opererats av dr Haile Mahteme."

Läs hela Holtz text i UNT här. Det kan väl inte bli tydligare hur tokigt allt blivit?

Men i samma tidning kommer Annika Brehmer och Lennart Persson idag med ett svar på den ledare som publicerades den 21/2 i UNT. Deras svar i dagens tidning heter Storsjukhusets vård nödvändig för patientsäkerheten. Inget nytt under solen .... Goddag yxskaft.

Landstingsråd Ludvig Larsson (fp) skriver i en insändare i UNT idag:
" Jag kan inte finna mig i att människor hamnar i kläm på grund av sjukvårdsbyråkrati. För mig som liberal är det självklart att stå på individens sida i ett sådant läge. För Folkpartiet liberalerna är det också oacceptabelt att patienter ska betala ur egen ficka till följd av låsta förhandlingspositioner. Vi kräver en lösning i UCC-frågan."

Läs hela insändaren här.

Bra att politiker säger ifrån. Nu hoppas jag att fler landstingspolitiker kräver samma sak - att Akademiska sjukhuset börjar samarbeta med Uppsala Cancer Clinic. Och att frågan äntligren blir löst!

I Dagens Nyheter (DN) synas den svenska sjukvården i en serie artiklar av Maciej Zaremba. Det är en mycket angelägen läsning för oss alla medborgare att ta del av. Här är en länk till den första artikeln den 17/2: Vad var det som dödade herr B Den andra artikeln publicerades igår. Han skriver om det betalsystem som politiker påtvingat den offentliga vården och som bygger på vinsttänkande.

I Upsala Nya Tidning (UNT) fortsätter följetongen om missförhållandena på Akademiska sjukhuset där politiska beslut om neddragningar och särbehandling(?) lett till att läkare med hög kompetens lämnat sjukhuset och patienter sedan inte får tillgång till den bästa vården på grund av olika turer kring sjukvårdsbesluten.  På ledarplats idag, uppmanar nu tidningen landstinget och sjukhuset att börja förhandla på allvar med Uppsala Cancer Clinic (UCC), "så att människor inte längre behöver oroa sig för att inte kunna få den bästa vård som står till buds." Man föreslår att överenskommelsen kan kallas "Lex Anders" efter Läkaren Anders Holtz, som själv drabbats av bukhinnecancer, valt att själv betala sin behandling på UCC och debatterat i frågan. Läs här: Hög tid för Lex Anders

Och på insändarplats i UNT finns idag en insändare av en operationssjuksköterska i Enköping som också vill att remisstoppet till UCC ska upphävas. Här talas om läkaravundsjuka. Och sjukhusledningen uppmanas att se över riktlinjerna om mobbning och särbehandling. Cancerkliniken särbehandlas

Några tankar på fredagskvällen ...

Jag vet inte hur min fantastiske livräddare och underbare doktor, docent Haile Mahteme, själv resonerar kring hur ett samarbete skulle se ut så att han blev nöjd, men jag vet att han är genuint engagerad i sitt arbete att hjälpa människor som drabbats av den hemska bukhinnecancern. Och jag vet att han blir upprörd när sjuka inte får hjälp. Och att han faktiskt kan rädda livet på många genom sina otroligt avancerade operationer. Och att han är en riktigt fin människa och doktor, värd all uppskattning.

Men det sticker tydligen i ögonen på några få att han är så skicklig och kanske är det därför de vägrar remittera? Jag ser med fasa att det börjar sprida sig, detta remisstopp till Uppsala Cancer Clinic, där Haile Mahteme arbetar tillsammans med sina dryga trettiotalet fina medarbetare. På UCC där de tar hand om patienterna på ett alldeles utsökt sätt - jag vet det, eftersom jag själv varit patient där.

Många landsting förstår hur stort det är för oss sjuka att bli hjälpta och de remitterar självklart till Uppsala Cancer Clinic. Men varför vill då inte alla landsting skicka sjuka människor till den förstklassiga vården på UCC? Jag kan i och för sig förstå att sjukhusledningar och politiker vill ha sådan ypperlig kompetens på fler ställen, för att på sikt kunna erbjuda lika fin vård för alla behövande patienter. Men det är något som eventuellt kan bli sanning i framtiden. Än så länge är det på UCC som det absolut största antalet patienter blir hjälpta. Kompetensen finns inte på andra ställen. Det krävs lång erfarenhet, begåvning och fallenhet för att komma upp i samma nivå.

Det förskräckliga är att patienter offras under tiden man försöker bygga upp fler ställen för bukhinnecanceroperationer. Somliga blir bortprioriterade i och med det oförkklarliga remissvägrandet. Alla blir inte hjälpta, trots att det finns en så skicklig specialist som står tjänstvillig att operera.

UCC har hela tiden önskat samarbeta med alla sjukhus, för att kunna rädda så många patienter som möjligt. Men jag vet inte exakt hur de vill ha samarbetet. Jag skulle vilja att Haile Mahteme fick den uppskattning han är värd! Han är skicklig, stark och uthållig. Men hur länge ska han orka arbeta i motvind?

Min önskan:

Tänk om Haile Mahteme fick operera och rädda liv under lugnare omständigheter, medan andra fick gå i lära hos honom. Och på sikt skulle kunskapsspridningen komma alla till gagn.

Å vad jag önskar att denna förfärliga historia får sluta lyckligt.

Kloka och modiga läkare står upp för drabbade patienter. De låter inte prestigen gå före läkaretiken. De ger sina patienter den bästa vården. Docent och överläkare Anders Holtz skriver en mycket välformulerad debattartikel i UNT idag: Akademiska åsidosätter läkaretiken. Det finns mycket i artikeln att peka på och mycket att hålla med om! Läs den!

Jag tänker att om/när man får bukhinnecancer själv, då är det självklart att man vill bli opererad av den kirurg som kan sin sak och kan ge en chans till fortsatt liv. Vem skulle inte vilja det? 

Och när till och med en drabbad läkare på Akademiska sjukhuset väljer Haile Mahteme På Uppsala Cancer Clinic före Akkis egna kirurger, då säger det allt! Mahteme, med sina snart 800 utförda bukhinnecanceroperationer, är helt enkelt den ende som kan sin sak fullt ut. 

Att läkarna Anders Holz och Lars Påhlman på varsina håll dessutom båda går ut offentligt och debatterar för att Uppsala läns (och hela landets) bukhinnepatienter behöver och har rätt till att få den bästa vården, d v s operation hos Uppsala Cancer Clinic, borde väl politiker och sjukhusledning ta till sig! Och båda läkarna menar att det gått för långt, när man inte remitterar till Mahteme. Att gränsen är överträdd. 

"Vi har passerat gränsen för läkarnas hederskodex och det är ett brott mot Helsingforsdeklarationen", säger Lars Påhlman. (Länk till artikel om Lars Påhlman igen.)

Och Anders Holtz: "Sjukhusledningen vid UAS – och landstingets politiker – lever i dag inte upp till god läkaretik. Jag föreslår att sjukhusledningen genast avslutar sin maktdemonstration mot UCC och låter kliniken ta hand om ­såväl C-läns patienter som patienter från övriga landsting med omedelbar verkan, i avvaktan på att en långsiktig lösning kan nås." 

Jag kan inte låta bli att reflektera vidare: De som sitter och bestämmer, hur tänker de? Tänker de att de själva aldrig kan bli sjuka och därför inte bryr sig? Skulle de om de mot all förmodan ändå fick bukhinnecancer, känna sig trygga med att en kirurg som just börjat operera fick träna på dem? ...

... Eller skulle de också vilja opereras av Haile Mahteme om de hamnade i samma situation?

Jag önskar att empati och etik var ledord för sjukvården. Inte ekonomi och prestige.

Och i Jannes blogg får jag veta att kirurgerna på Akkis - de av kirurgerna som är MOT Uppsala Cancer Clinic - skriver att "Modern kirurgi byggs inte upp kring enskilda kirurger. Vi bygger system som är hållbara över tid." Okej? Så ni menar att ni redan är fullärda och att vi patienter kan vara alldeles trygga med det? Jag tycker kanske att det var (ursäkta uttrycket:) lite väl magstarkt.

Läs mer i Jannes blogg här: UCC och UAS - aldrig mötas de båda?

"Jag scrollar inte ner", sa Petra Mede på Skavlan igår kväll. Hon syftade på att hon hoppar över kommentarerna till artiklar om henne på nätet. För att slippa läsa sånt som går under beteckningen "näthat". Kan vara klokt! Ingen mår bra över att läsa sånt som stressar och upprör.

I fallet med artiklarna om UCC (som jag länkat till här på bloggen), gör jag tvärtom, jag scrollar ner och följer (och deltar ibland i) debatten. Här handlar det förstås inte om näthat. Här är det oftast argument och åsikter som ibland är lika viktiga som det som står i artikeln. Då och då kommer mycket okunniga kommentarer och ibland rentav dumma kommentarer, men det är en hel del kloka kommentarer från initierade människor också. Att se klart och förstå hela bilden är inte alltid så lätt. Varken för journalister eller mediakonsumenter/ läsare/ tittare/ lyssnare.

Men visst kan man bli upprörd. Mest över den maktlöshet man känner inför att inte få tillgång till den vård som faktiskt finns. Och över den envishet som härskar ....

Åsa, min bloggvän och medpatient i Falun blir också hon upprörd av att läsa om hur det står till med remissförbudet till UCC.

Så här skrev Åsa på sin blogg igår:
"Grejen är att jag har starka skäl att misstänka att det stämmer för Landstinget Dalarna som Lars Påhlman skriver, att Uppsala Akademiska Sjukhus (UAS) har ringt runt och förbjudit/avrått andra landsting att remittera till Uppsala Cancer Clinic!

Det är helt horribelt.

Jag VÅGAR INTE ENS TÄNKA TANKEN på vilken situation jag skulle hamna i om jag får ett återfall och behöver en ny operation. Och hur sjutton mår de patienter som nu förvägras den enda chansen till överlevnad??? Sverige har en av världens bästa kirurger inom detta område, och så remitterar man inte. Man diskuterar istället att skicka patienter utomlands för operation, vilket kostar minst 3 ggr kostnaden att remittera till UCC. Om jag behöver vill jag opereras av den bäste, som tränat under snart 10 år, som har goda resultat, som är den mest fantastisk engagerade och empatiska läkare jag någonsin träffat. Inte av någon som ska läras upp på ett sjukhus där man gör ett fåtal operationer per år!

Tack Lars Påhlman för att du visar civilkurage."

I papperstidningen UNT idag, var det en artikel där landstingsstyrelsens ordf Erik Weiman uttalade sig om varför det inte finns ett färdigt avtal mellan UAS och UCC. Han menar att det ska till noggranna överväganden för att avtalet ska bli tryggt för Akademiska. Att liv står på spel under tiden bekymrar honom mindre. "Liv står alltid på spel inom sjukvården ..." säger han.

Jag undrar hur många liv de vill spela med innan de övervägt klart.

Det är inte salltid lätt att veta vilka beslutsfattande personer som sagt vad och gjort vad på Kirurgen, i sjukhusledningen och i landstinget. Jag läser och lyssnar och försöker förstå. Att det blivit en tråkig situation står i alla fall klart. Och inte verkar de ha bråttom med att häva remissförbudet, trots att politiker och andra går ut i media och säger att de önskar att avtalet redan var klart.