Professor emeritus Lars Påhlman vet. Han har erfarenheten och kompetensen att förstå och bedöma hela historien om UCC (Uppsala Cancer Clinic) och landstingen. Han känner också till det stora behov som finns hos de bukhinnecancersjuka. Därför väger hans ord så tunga när han pratar om hur de fyra sjukhus i "symbios" med hela etablissemanget "förbjudit" att remittera patienter till UCC!

I Lars Påhlmans insändare i dagens UNT läser jag att "genom en ­sofistikerad bojkott och kartellbildning har samtliga landsting gått ihop, utom några i norra Sverige, och konsekvent vägrat att remittera patienter dit.

"Men värre är den totala avsaknaden av omtanke om våra patienter. UCC med dess grundare, Haile Mahteme, har en kompetens som vida överstiger den kompetens som i dag finns på de fyra sjukhus som tagit upp verksamheten (Karolinska sjukhuset i Solna, Universitetssjukhuset i Malmö, Östra sjukhuset i Göteborg och Akademiska sjukhuset). Patienterna finns som behöver denna hjälp, och det är bara en tidsfråga innan väntelistorna ökar igen och våra patienter kommer i kläm."

Läs hela artikeln: Patienterna fast i en rävsax

Så här den 1 maj kan jag inte låta bli att vara politisk. Dagens vård är bra men ännu inte tillräcklig och jämlik!

Erik Weiman tycker att man har försökt allt för att få till ett avtal med UCC. Jag säger bara jaså. Konstigt att det inte blev något samarbete då på något plan. Här uttalar sig Erik Weiman i UNT: Privatisering inte alltid rätt lösning.

Karin Dannaeus har skrivit en insändare i ämnet också: Det handlar om människoliv. Och nog är det märkligt att man i detta land inte tillhandahåller tillräckligt antal operationer som motsvarar behovet hos bukhinnecancersjuka? Hur planerar man?

Det finns också en notis i tidningen om att två kvinnor försökt få betalt för den vård de lagt ut själva hos UCC. Det är ju en stor kostnad och självklart vill man ha tillgång till den bästa vården. Men nej. De får inga pengar tillbaka av landstinget.  Läs artikeln här: Kräver landstinget för vårdkostnader.

Själv är jag just nu inlagd på onkologavdelningen på Akademiska sjukhuset.

Min tarmcancer blev opererad 2011. Jag fick metastaser i bukhinnan - bukhinnecancer med utgång från tarmcancern - 2012 och kunde efter många om och men opereras på UCC i september 2012. Efter det kände jag mig frisk länge, men nu har det kommit nya metastaser i bukhinnan, i bröstkorgen och i lungsäcken på höger kroppshalva. Eftersom cancern spritt sig så kan jag inte opereras längre, utan behandlas med cytostatika och Avastin. Jag har haft lite otur med starten här, då jag fick mycket biverkningar. Hoppas bli bättre snart så att jag kan åka hem imorgon och leva som vanligt till nästa behandling om ca 10 dagar.

Jag kanske ska tillägga också att förutom att man minskat på operationsmöjligheter, har man minskat på vårdplatserna. Här på de två onkologavdelningarna fanns förut över 20 platser på varje avdelning. Nu bara 14 per avdelning. Det blir körigt för såväl patienterna som ibland måste ligga i korridorerna och för personalen. Personalen gör ett strålande jobb. Man blir så väl omskött trots de svåra förutsättningarna. Men nog önskar man att det skulle se bättre ut totalt. Att alla fick lika vård. Att alla fick den bästa vården! Att personalen hade möjligheter att klara av allt på ett rimligt sätt utan att slita ut sig.

Men sjukhuspolitikerna och sjukhusledningen är i alla fall stolta över sitt sjukhus.

Jag vill både gråta och svära över den dumhet som har ställt till det så att kanske hälften av landets bukhinnecancersjuka inte får den vård de ska ha. Det är ovärdigt, oetiskt och så onödigt!

Uppsala läns landsting har genom sitt agerande orsakat en stor skandal som drabbat och drabbar både Uppsala Cancer Clinic - UCC - och de bukhinnecancersjuka. Nu har det gått så långt att UCC utsatts för blockad. I ett internt brev uppmanas läkarna i Mellansverige att inte remittera till UCC utan till Akademiska sjukhuset. (Se artikeln i UNT idag!)  

Men får då patienterna vård i tid? Och får alla rätt vård?

I Sverige behöver 250-400 patienter per år bukhinnecancerbehandling. "Om UCC försvinner ur bilden kan det bli problem, vi andra har i dagsläget inte resurser för att behandla övriga patienter". Det är kirurgen Ingvar Syk vid Skånes universitetssjukhus, som uttalar sig, enligt en stor artikel i UNT idag.

Inget landsting remitterar längre patienter till kliniken. Det är bara de patienter som kan låna pengar och med dem bekosta operationen själv, som får tillgång till den specialistvård som erbjuds på kliniken.

Läs den stora artikeln i UNT idag: Cancerklinik i kris. (I papperstidningen heter den Framtiden för cancerklinik osäker.)

Jag lider med UCC:s hängivna och fantastiska personal och alla svenskar är att beklaga! Nu har invånarna i detta land inte möjlighet att få den bästa vården. Det är bedrövligt!

Igår var det Tarmcancerdagen och jag har läst och sett att man bland annat pratade om att väntetiderna för de olika undersökningarna och utredningarna som ska göras i sjukvården är på tok för långa i Sverige. (Det kan jag som patient också hålla med om.)

Man beställer en undersökning åt gången och sedan rullar veckorna på mellan undersökning, resultat, bedömning, beställning av ny undersökning, resultat, bedömning ...

"I Danmark är cancer en akutsjukdom som behandlas enligt ett så kallat cancerpaket, ”Pakkeforlöb”. Det innebär i realiteten att en patient med misstänkt cancer direkt ska in i ett ”behandlingspaket” där allt bokas in och görs efter ett förutbestämt schema. När en remiss kommer ska alla undersökningar och utredningar vara inbokade inom nästkommande kalendervecka. Måndagen därpå är det konferens med alla olika vårdinstanser som lägger upp hela behandlingsplanen. Därefter blir patienten opererad, strålbehandlad eller får igång annan behandling. Totalt under 10–14 dagar."

Citatet ovan är hämtat från en debattartikel i Dagens Medicin: ”Titta på hur Danmark löst cancervården, ministern!”

TV4 hade också ett inslag i frågan: Lång väntan på operation av tarmcancer

Man kan fråga sig hur det kom sig  att politikerna i Uppsala läns landsting plötsligt tappade intresset så radikalt för att upprätta ett samarbete mellan UCC och Akademiska sjukhuset.  Christina Petersson frågar varför frågan om samarbetet har svalnat. I dagens UNT: Märkligt tyst om cancerkliniken.

Folkpartisten Ismail Kamil sitter i riksdagen och har tidigare varit landstingsråd i Uppsala. Han var med i debatten "Varför hindras patienter från att vårdas på Uppsala Cancer Clinic?" som hölls på Politiska knuten i Uppsala i oktober. (Jag var där och lyssnade och du kan läsa vad jag skrev på bloggen om debatten här: Ja varför? ) 

Ismail Kamil har bjudit in Uppsala Cancer Clinic - UCC - till Socialutskottet för att de ska få ge exempel på hur det kan se ut med den ojämlika vården i Sverige. Haile Mahteme har nu varit där på ett första inledande möte en morgon, då han berättade lite om de ojämlika villkoren för patienter från olika län i Sverige, där somliga blir remitterade till operation och andra inte. Med på mötet var representanter från s, c, fp och kd. Även SKL var representerade.

Fler möten med Socialutskottet ska följa och det är jag som patient mycket glad för.

Kanske kan det hända något positivt när frågan om det ojämlika remitterandet lyfts upp en nivå?

(Så här skrev Ismail Kamil på sin blogg "I medborgarens tjänst" den 31/12 2013: Grattis Haile Mahteme! UNT:s läsare utsett dig till läsarnas upplänning 2013 )

Läkaren och patienten Anders Holtz vädjade till sjukhusledning och politiker för ett helt år sedan idag: "Släpp på remisshindret och börja remittera till UCC! Se till att den här patientgruppen får den vård den behöver".

Läs mer och se inslaget i TV4-nyheterna här: Skillnad på folk och folk. 

Nu, ett år senare(!), är det väl ändå "dags att gräva ner stridsyxan"!

Hur gör man för att verkligen förbättra för cancerpatienter? Ibland kan det kännas näst intill hopplöst att det är så orättvist eftersom somliga får utomordentlig hjälp, andra inte. Några som jobbar för att det ska bli mer rättvist är Nätverket mot cancer.

Katarina Johansson är ordförande i Nätverket mot cancer och hon har skrivit en artikel som publicerats i Dagens Medicin igår: Gör nationella riktlinjer om cancer tvingande.

På Världscancerdagen den 4 februari kommer Nätverket mot cancer att presentera en helt ny film. Här är en trailer till filmen "Bättre cancervård. Var god dröj.": Klicka på länken här (om du inte ser filmrutan i inlägget nedan.)