Temperaturen utomhus har ändrat sig från minus 26 till minus 10. Lite lättare för mig att promenera med hunden idag alltså. Valle (hunden) älskar snön - skuttar, galopperar och rullar sig i den - och tycks inte bry sig om kylan ett dugg. Det är härligt att se.

Jag känner mig ganska bra idag, men kylan har fått mina fotsulor och fingertoppar att reagera. Nu känns det som om jag filat huden på fingertopparna med en fotfil och stått för länge med nakna fötter på en fotskrapa. Lite bedövat och pirrigt. Inte så farligt precis, men ändå hela tiden kännbart. 

I somras, när jag fick cellgifter intravenöst, var det värre. Då kunde jag inte ta i något som helst kallt föremål eller doppa händerna i kallt vatten förrän det kändes som om jag fick små stötar. Det är en nervpåverkan som kallas neuropati och uppkommer av cellgiftet Eloxatin. (Här mer om biverkningarna för den som vill läsa.) Jag får inga cytostatika nu, men tydligen finns en del av reaktionen (skadan?) kvar i kroppen.

Efter min första tarmcanceroperation fick jag också cellgifter, men i form av tabletter - Xeloda. Även då blev mina fötter och händer påverkade. Naglarna på händerna är fortfarande vågiga och stortånaglarna är inte så snygga. Men tack och lov har skinnet på fotsulor och handflator läkt och blivit som vanligt igen. (Under behandlingen såg fötterna mer än trista ut, blåsvarta och fjällande. Här finns att läsa om Xeloda.)

Jag är så glad att slippa alla cytostatikabehandlingar i vinter, för utan behandlingarna klarar jag ju nu att vara på jobbet igen och att leva nästan som vanligt. Det är mycket värt!

Idag har jag vilat hemma men imorgon ska jag ta mig till stan och till jobbet igen, om jag inte snöat inne.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...