Vi är i London - min man Peter och jag och en svåger och en svägerska. Vi hälsar på Peters brorsson som flyttat hit. Här är det varmt och lika fin brittsommar som på flera håll i Sverige. Oktober och sol. Vi har suttit på en dubbeldäckare och låtit oss tas med, förbi alla sevärdheter.

Det är fantastiskt vilken överblick man får däruppe på övervåningen, längst fram i bussen när man åker längs de stora gatorna genom centrala London och plötsligt passerar Piccadilly Circus  eller St Pauls Cathedral eller någon annan plats. Vi klev av vid Hyde Park. Tanken var att vi skulle promenera länge i parken, med vi satte oss på en bänk och åt  var sin bakad potatis och drack kaffe I solen i stället. Jag behöver vila mycket. Lite promenerande har det ändå blivit, till några affärer och till en pub och när vi åkt buss tillbaka, också promenerande i kvarteren i stadsdelen Shoreditch, där vi hyr ett rum i en lägenhet.

Jag har sovit en del ikväll innan vi gick ut och åt fish & chips på en kombinerad butik och restaurang med ekologisk mat. Men jag förundras ändå över hur jag orkar. Och nog är det kul att jag faktiskt rest hit, trots att jag är sjuk. Härligt sätt att vara sjuk på ändå! Och sanningen att säga mår jag bättre. Värken har avtagit. Så strålningen hjälpte. Nu måste jag sova igen om jag ska orka med morgondagen med inplanerad marknad och andra lördagsnöjen. Trevlig helg!

 

Maggan

4 oktober 2015 11:15

Åh Helena..det låter så bra. Vad mysigt att komma till London och att du känner dig bättre. Lev idag, imorgon vet vi inget om. Men att även tillåta sig vara ledsen men inte fastna i det utan ta nya tag igen. Att resa är att leva. Förväntan och planeringen innan, att få sina tankar på annat. Glad för din skull. Det finns så många guldkorn, de behöver inte vara stora men kan ändå betyda mycket. Jag älskar din inställning
Höstkram från Maggan

Helena Lundbäck

4 oktober 2015 11:43

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...