Jag mår bättre idag. Huvudvärken har gett med sig och såren i munnen har läkt, så jag kan njuta av mat och frukt igen. Vårt ena plommonträd är verkligen rikt givande i år. Jag plockade ner en stor bytta full på nolltid för en liten stund sedan. Och då bara från de allra lägsta grenarna. Det får räcka för idag. (Jag riskerar inget genom att ta fram en stege att klättra på i det här läget.) Det kanske kan bli en plommonpaj och lite marmelad?

Tidigare idag gick jag på hundpromenad med Valle i skogen och plockade hem mer kantareller. Det är så skönt när jag orkar gå som vanligt och inte måste sätta mig och vila stup i kvarten. Man får ta rätt på de goda dagarna!

Annars har det inte hänt så mycket. Jag fick en ändrad röntgentid - tyvärr fel den med, eftersom den var satt till på fredag när jag är i Frankrike (!) Vi får hoppas på att tredje gången gillt gäller och att nästa tid jag får blir en dag då jag kan.

 

Millan

29 augusti 2012 21:37

Helena, din sjukdom och din kamp att få bli opererad av dr Haile Mahteme berör mig stark. Jag har läst alla artiklar, debattinlägg o insändare i UNT. Hade jag haft 400000 hade jag med glädje givit dem till dig så du privat skulle kunna betala opeationen! Tyvärr har jag inte den möjligheten, men jag hoppas att om någon har det - att han eller hon sätter in pengar via läkarparets insamling!!! Jag förstår inte hur politikerna kan FÅ så lång tid på sig att utreda säkerheten. Någon vecka borde vara rimligt! Hur kan du tvingas flyga till Frankrike när UCC ligger här! De som fattar sådana galna beslut kan knappast själva drabbats av annat än förkylningar!!! Jag sänder mina tankar till dig och hoppas att du på något mirakulöst sätt ska kunna mobilisera kraft för operationen och din återhämtning. Du är så stark Helena som orkat berätta din historia och om hur det går till på Akademiska.

Helena Lundbäck

29 augusti 2012 22:28

Tack för din kommentar! Ja, nu får vi se vad som händer. Jag hoppas allt blir bra.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...