Idag är jag trött. Har påbörjat min tredje cytostatikakur och känner mig väldigt trött. Det sticker i händerna och värker i halsen och jag ligger inbäddad i filtar för att inte frysa. (Det blir nog ingen promenad idag, men kanske imorgon.)

Jag har just lyssnat på "Musselodlaren" i radions P1, (sänds även 5/8 kl. 19.03) - ett fint program som handlar om en man som ligger dödssjuk i ALS och tänker på att det viktiga är att göra något bra och att han har förändrat världen med sin forskning om och sitt arbete med musslor. Jag tänker att om jag senare måste övergå från att tänka att jag kan bli frisk, till att acceptera att jag är dödssjuk och det inte går att rädda mig, kommer jag inte att kunna säga att jag förändrat världen. Någon sådan tröst kan jag inte ta till. Jag är bara en vanlig människa och har inget påtagligt monument att peka på och inte heller har jag gett ut århundradets roman eller blivit idrottshjälte eller skrivit den vackraste musiken ...

Men jag kan tänka att jag har varit bra, fått ett innehållsrikt liv och jag har levt i kärlek och sorg och lycka och leda. Mest i kärlek och glädje! Jag har haft ynnesten att omge mig med och möta många, många fina människor. Det får bli min tröst att ta till.

Och den insikten kan jag faktiskt trösta mig med redan nu, när jag ännu hoppas på att få leva vidare och bli frisk. Jag har det bra!

(På bilden står jag vid strandpromenaden i Nice.)

 

Maria Lidzell

3 augusti 2012 09:28

Helena, du ger massor av kärlek, trots att du just nu är sjuk. Det är beundransvärt och viktigare än något annat. Vi vill ha dig kvar här i många, många år till! Kramar från kusin Maria!

Helena Lundbäck

3 augusti 2012 11:22

Tack, Maria! Kramar till dig fina kusin!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...