Människor engagerar sig och orättvisor i vården är ständigt ett hett ämne. Jag tror att många själva har mött orättvisor och märkliga beslut och därför vill engagera sig för att stötta andra. Här är ett inlägg med kommentarer hos Ludmilla  som jag hittade. Och här under följer min kommentar som jag nyss lämnade på hennes blogg till det inlägget:

Tack för att ni engagerar er!
Jag blir rörd för att så många stöttar mig, men vill samtidigt att förändringar ska komma alla vårdbehövande tillgodo. Det är en stor fråga det här, såväl politisk som organisatorisk. Och någonstans i bakgrunden tycks prestige och avundsjuka finnas med, vilket är sorgligt. Jag hoppas på ett ännu större engagemang kring hur vi ser på människovärde och vårdens mening och en stor debatt som leder till att vi formulerar hur vi vill att skattepengar ska användas. Nog borde också politiker och sjukhusledning kunna stå till svars för hurdan personalpolitik och spariver de praktiserar? Visst skulle väl problem i vården kunna lösas med större insikter och mer god vilja? Nog skulle vi i vårt lilla land kunna samarbeta mer och se till att alla fick tillgång till vård utifrån sina behov

Jag önskar så klart att jag själv blir hjälpt, men lika mycket önskar jag att vi får ett vettigt svar från ansvariga i landstinget hur de tänker jobba med att förbättra vården!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...