tursomentokig

Senaste inläggen

Av Helena Lundbäck - Tisdag 27 sept 12:32

Ibland får vi ta till vardagskvällarna, när helgerna inte räcker till. Hur ska vi annars hinna med att träffa våra kära?

Nu när jobb och skola har startat efter sommarlovet, är alla så upptagna. Och även vi, trots att jag är sjukskriven. Vi var i Sundsvall i helgen och träffade mina föräldrar och hjälpte dem med lite saker som vi kunde göra och helgen dessförinnan tillbringade vi på Öland för att träffa Peters släktingar. Det blir långa resor för att se våra föräldrar och syskon. Så när ska vi se våra barn och barnbarn? Jo nu verkar det bli på tisdagkvällar. Förra tisdagen besökte vi min son och hans familj och ikväll ska vi hälsa på yngsta dottern med familj. Det är gott att få ses i alla fall, även om det blir långt mellan gångerna. Kunna prata och äta tillsammans med alla älsklingar.

Jag behöver "tanka" kärlek hos mina familjemedlemmar. Synd bara att inte alla bor i samma stad. Då hade det varit betydligt lättare att ses.

I morse var jag på provtagningen och i morgon är det behandlingsdag för mig, så det gäller att passa på ikväll att ha det mysigt innan jag ska koppla upp mig på droppställningen och fyllas med cellgifter imorgon. Ikväll blir vi bjudna på middag och jag tar med en äppelpaj och glass och grädde till efterrätt. Jag försöker som alltid att njuta all tid som jag inte har ont eller mår illa. Hoppas att du som läser här också har en fin tisdag!

Av Helena Lundbäck - Torsdag 22 sept 17:18

Jag har haft många bra dagar med energi, men idag blev det en dålig dag. Jag mår illa och har sovit bort stora delar av dagen. Orkar inte göra något då jag känner mig sjuk och har ont i huvudet och i kroppen. Det känns som om jag ska vara stilla eller bara röra mig ytterst långsamt. Så då får det bli så idag. En långsam dag utan några större prövningar.

Hoppas att du som läser här har en bättre dag!

Av Helena Lundbäck - Lördag 17 sept 23:00

Jag har haft härliga dagar i Kalmar och på Öland. Det har varit så skönt att kunna åka iväg och träffa Peters familj. Nu börjar snart en ny vecka och jag är stärkt av god mat, sol, lek prat och skratt.

Av Helena Lundbäck - Tisdag 13 sept 16:08

Jag har haft besök av en reporter här hemma idag. De ville fråga mig om hur det kom sig att jag skrivit min bok ...
Men detta med att bli intervjuad! Det är en så märklig känsla med luften full av dolda förväntningar. Vad ska jag säga? Har jag något att säga? Och detta med att vara så erbarmligt trött och ha en kamera ända framme i ansiktet! Ändå ska jag försöka se ut som om jag har koll och under tiden formulera något vettigt ... Å så svårt! "Kan du öppna dörren och komma ut här, titta inte i kameran, och gå åt det hållet .. Vänta ... Nu ska vi filma från andra hållet .." Trots att reportern säkert hade koll på vad vi gjorde, fick min trötthet mig att känna mig verkligen tom i huvudet. Får väl se så småningom om jag sagt något som går att förstå.

Av Helena Lundbäck - Måndag 12 sept 12:25

Fyra år idag! Den 12/9 2012 blev den dag då jag opererades för min spridda cancer, som då satt överallt i bukhinnan och på flera av mina organ. Operationen gav mig ny tid, nya dagar att leva på. Och jag lever fortfarande, tack vare operationen och tack vare den vård jag får nu, med Avastin- plus cellgiftsbehandlingar som motar tillväxten av den spridda tarmcancer som nu finns i små härdar i lever, lungsäck, skelett och lite i bukhinnan. Fantastiskt att vi kan få sådan vård!

Av Helena Lundbäck - Onsdag 7 sept 20:04

Idag har jag varit på behandling på Onkologen igen. Vi var många patienter där samtidigt, både inbokade och så flera akuta. Trots det fick jag möjlighet att prata länge med den sköterska som behandlade mig. Hon tog sig tid att lyssna, möta mig, anpassa behandlingen, ge råd och att muntra upp mig. Det känns så bra att få ett så fint bemötande! Tack!


Jag har under åren fått många fina reaktioner på min blogg i form av kommentarer och brev. Det betyder också mycket. Och sedan i somras har jag också fått så fina muntliga och skriftliga tack för min bok ("Jag var lång när jag var liten"), från er som läst den. Det känns så stärkande ska ni veta, att få bekräftelse på hur jag levat, tänkt och skrivit. Själv hamnar jag ibland i tvivel över hur jag valt att göra i olika situationer, men med allt det stöd jag får och vid närmare eftertanke kan jag inte vara annat än nöjd. Och visst är jag fortfarande tacksam för allt jag får, inte minst för varje ny dag som möter mig.

En vän skrev så fint när han läst boken att det jag varit med om och uträttat är så "stort och imponerande", att jag som ung flerbarnsmamma tillsammans med Peter "både varsamt och handlingskraftigt", efter uppbrottet från mitt första äktenskap, vågade skapa en ny storfamilj och att det i boken kommer fram "stora och fina personliga kvalitéer", som tillsammans med min bakgrund och min stora kärlek till Peter, gör att han inte förvånas att jag "har övervunnit både utbrändheten och cancern" och så är det kanske. Utbrändheten har i stort sett läkt ut och cancern får jag fortsätta leva med, den finns kvar i mig, men den har inte "tagit" mig ännu. Jag får visserligen palliativ vård, men med dagens modernare cancervård ska jag kanske istället för att tänka att jag snart är döende, se på mig själv som en "cancerkroniker." Jag blir aldrig helt frisk men jag kanske kan leva länge än trots att jag är sjuk.
  Tack för allt stöd från er alla!

Av Helena Lundbäck - Torsdag 1 sept 17:13

Jag har blivit så stresskänslig igen. Det ska jag försöka göra något åt. Det har att göra med oron för hur det ska gå för mig. Så länge jag kan ta cellgifter och Avastin verkar det gå bra att mota cancern, men jag fasar för den dag då jag inte orkar med fler behandlingar.

Nu har jag i alla fall fått sova bra två nätter och då det känns det genast bättre. Jag ska verkligen försöka leva gott och ha det bra och roligt så mycket jag kan alla de dagar då jag slipper biverkningar. Och när jag nu får behandling var tredje istället för varannan vecka, blir det fler goda dagar.

Läkaren på onkologen ska också försöka få tag i den läkare som behandlar min vänster fot (med injektioner vid hälsenan) och höra om jag också kan få liknande behandling på höger fot. Det skulle kännas så bra om jag fick tillbaka förmågan att gå långpromenader igen. Idag gjorde jag ett försök att knata ut i skogen och (förstås) tyvärr kom värken i fötterna, mest i den högra. Det retar mig.

Och så smet Valle! Han sprang iväg och hälsade på några bekanta i grannbyn. När jag kom hem stod han och en man som tagit Valle hem, utanför vår dörr i alla fall. Tack snälla! Godhet och vänlighet är underbart!

Jag har staplat ved också idag. (Känner mig som Hulken.) Nu ska jag försöka vara "frisk" så mycket jag kan, så länge jag kan. Jag vill känna mig nöjd. Och det finns massor kvar att bära in i vedboden och stapla, så jag behöver inte gå på gym för att träna upp mig.

Efter allt slit unnar jag mig äppelpaj. Peter hade med sig en påse äpplen hem från morgonpromenaden. En annan snäll granne har lovat honom att plocka så mycket fallfrukt han vill. Härligt!

Japp. Jag spottar i nävarna och försöker känna mig glad igen. Nu ser jag fram emot en höst med många dagar utan biverkningar.

Av Helena Lundbäck - Måndag 29 aug 20:04

Jag fick en kommentar om att jag är så positiv. Det är jag ibland, men sanningen är förstås att det varierar. Då och då är jag riktigt innerligt trött på livet med cancer och orkar inte tänka en enda positiv tanke. Men jag tänker ibland att om jag formulerar mig positivt, så kanske det leder till att jag kan känna mig hoppfull eller glad ändå.

Det finns alltid minst två sätt att se på den situation man befinner sig i. Jag kan till exempel sörja för att jag har haft otur att få cancer, eller jag kan glädjas för att jag fortfarande lever ...

Idag har jag pratat med "min" läkare på Onkologen. Vi bestämde tillsammans att vi ska skjuta en vecka på onsdagens behandling för att få mer tid att återhämta mig på. Jag blir alltså "ledig" hela veckan. Från och med nu ska vi också glesa ut behandlingarna till var tredje vecka i stället för varannan. På så vis kanske jag orkar med cellgifterna och illamåendet bättre.

Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
      1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12 13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2016
>>>

Tidigare år

Senaste kommentarerna

Senaste inläggen

RSS

Följ bloggen

Följ tursomentokig med Blogkeen
Följ tursomentokig med Bloglovin'

Besöksstatistik

Fråga mig

15 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se