Jag sov hela förmiddagen. Nu håller jag på att trappa ut kortisonet och i takt med att tabletterna minskar, ökar tröttheten. Jag är inte längre lika "pigg". Efter en intensiv period med buss- och tågresor till Uppsala med besök på sjukhuset varje dag, kom torsdagen att bli en vilodag. Till sist fick jag masa mig upp ur sängen och efter en lunch "on my own" tog jag på mig regnkläderna och gick ut i skogen med hunden. Allt var vått, vått och grått. Bara nyponen på en buske lyste upp tillvaron.

Men så hittade jag kantareller. De har vuxit till sig i regnet och jag fick med mig precis så mycket att det räckte till en fullmatad kantarellpaj till middag. Härligt!

Annars är jag lite låg nu. Det känns som om jag bara "blivit över". Jag kan inte jobba och jag har svårt att hitta mening. Varje dag måste jag hitta livskraft, men hur gör man? Det är inte alltid som jag klarar av att förgylla dagarna.

Imorgon ska jag in till stan och strålas på sjukhuset igen. Och efter det ska jag möta min dotter på stan och ta en fredagsfika. Hoppas att krafterna är tillbaka då. God natt alla kära vänner!

 

Gunilla

25 september 2015 12:43

Hej!
Jag vill inte komma med hurtfriska ord men kom när jag läste ditt inlägg att tänka på en sak som fick mig att överleva och få lusten tillbaka när jag fick mina cellgiftsbehandlingar. Jag gick 10 gånger på taktil massage.
Allt gott
Gunilla

Helena Lundbäck

25 september 2015 12:44

Det låter skönt! Jag ska se om jag kan få det. Tack!

 

Maggan

26 september 2015 20:34

Hej Helena....jag tycker inte alls det är konstigt att du är trött och låg nu, mitt i denna strålning. Det är klart att det tar på dina krafter och visst ska du tillåta tårarna komma. Det blir lite lättare efteråt. Vila mycket och sköt om dig, att försöka vara ute en stund i höstsolen. Detta med massage, och särskilt taktil massage (som jag inte provat) men tror det skulle passa dig bra nu. Beröring, lätt, fjäderlätt, frigör endorfiner som gör att man mår bättre och blir lugnare. Jag tycker att massage hjälpt mig mycket, en känsla att någon bryr sig om mitt välmående och det känns så skönt och känslan sitter kvar ett bra tag efter. Jag har också fått akupunktur som jag tyckte hjälpte mig också. Annars en lätt massage av din man kanske och även fotmassage känns lugnande. Hoppas du får ett fint resultat när strålningen väl börjar göra nytta, även om det tar ett tag. Varm Höstkram från Maggan

Helena Lundbäck

27 september 2015 00:27

Tack Maggan! Kram

 

Fadde

26 september 2015 22:01

Hej Helena!
Jag har själv jobbigt och får behandling och är helt utslagen!
Men ändå när jag läser det på din blogg vad du går genom så lider jag med dig. Jag ber att vi får krafter från högermakt.
Kram Fadde!

Helena Lundbäck

26 september 2015 22:31

Kära Fadde! Ja vi får hoppas på mer kraft och bättre dagar. Tack för din hälsning. Sköt om dig! Kram

 

Ankie

29 september 2015 12:39

Hej, skickar styrka och kärlek från mitt hjärta och hoppas det kan hjälpa! Kram!

Helena Lundbäck

29 september 2015 16:57

Tack! Det värmer! Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...