tursomentokig

Direktlänk till inlägg 14 september 2015

En dag i taget

Av Helena Lundbäck - 14 september 2015 20:37

Om jag ska vara ärlig så är det nog så att jag på ett plan redan gett upp. Jag märker att jag garderar mig genom att hela tiden påminna mig om att jag inte kommer att kunna bli botad. Det sticker kanske i ögonen. Och jag vet inte om jag skulle må bättre av att våga tro på ett långt och bra liv. Och bara "kämpa". Men det fungerar inte så för mig just nu.

I början av min cancersjukdom var det självklart att jag hade siktet inställt på att bli frisk och på att "vinna". Men efter ett antal återfall och svängningar, har jag tappat lite av kämparglöden. Jag är nog mer ledsen nu. Mitt mål är väl därför bara att försöka göra varje dag bra. Inget större än så. Jag orkar inte tro på något större.

Idag var jag på strålningen på Akademiska sjukhuset. Jag fick inga tatueringar, men de har ritat små prickar på mig som planering och förberedelser för den strålbehandling som ska göras på onsdag. Det är skelettmetastaserna som ska strålas en gång, med hopp om att det ska lindra smärtan, och att jag i fortsättningen ska slippa ta så höga doser morfin varje dag.

Själva strålningen ska förmodligen inte göra ont, men det blir ändå smärtsamt för mig att ligga stilla plant på rygg, med armarna ovanför huvudet, medan strålningen pågår. Redan idag rann tårarna den korta stund då förberedelsens gjordes. På onsdag ska jag öka morfindosen rejält inför behandlingen och hoppas på så sätt klara av bättre att ligga stilla den halvtimme som behandlingen pågår.

Ha det fint alla kära vänner!

 
 
Ingen bild

Henri

14 september 2015 21:47

Kämpa!! <3

Helena Lundbäck

14 september 2015 23:44

Tack! :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Helena Lundbäck - Fredag 17 nov 14:59


Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

Av Helena Lundbäck - Söndag 12 nov 23:04


På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...

Av Helena Lundbäck - Lördag 11 nov 17:07

Min mage krånglar så. Jag har haft förstoppning och det värker överallt. Jag vågar knappt äta. Och jag blir andfådd för det minsta. Mina fötter är fyllda av vätska så jag kan inte se mina fotknölar längre.Vi har besök av vår fina svåger och svägerska...

Av Helena Lundbäck - Onsdag 8 nov 16:32

Detta skrev jag sent igår kväll: Läkaren har sagt att nu måste jag vila och får inte åka till Sundsvall igen. Även om det ska vara bouppteckningsmöte imorgon för pappas del. Jag ska vila och det gör jag. Det märks att allt som hänt har tagit mig hår...

Av Helena Lundbäck - Söndag 29 okt 07:42

Nu är vi hemma igen och det blir snart någon form av vilodag innan det är dags för en ny vecka med nya bestyr. ...

Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17
18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29 30
<<< September 2015 >>>

Tidigare år

Senaste kommentarerna

Senaste inläggen

RSS

Följ bloggen

Följ tursomentokig med Blogkeen
Följ tursomentokig med Bloglovin'

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se