På väg till Akademiska sjukhuset tog jag denna bild på färgsprakande tulpaner i Stadsträdgården i onsdags. Och jag kände mig ovanligt stark den här gången. Men vilken otur då att kroppen skulle reagera med kräkningar och starkt illamående. Trots att de gav mig en reducerad dos cytostatika. I två dygn har jag mått riktigt dåligt och nu har det äntligen vänt. Jag har fått i mig lite mat och orkat vara uppe på benen.

Om jag dessutom drabbas av diarréer den här omgången, vet jag inte om jag klarar av ytterligare en behandling före sommaren. Det tar på krafterna. Jag får prata med läkaren om det.

Vi ska få besök av Peters föräldrar (mina svärföräldrar) denna helg och jag hoppas hålla mig pigg.

Önskar er alla en bra helg!

 

Maggan

24 maj 2015 10:55

Så vackra tulpaner, man kan tro att det är i Holland. Jag skrev i förra inlägget att det är lättare om man är förberedd på biverkningarna. Men jag hade nog fel, man kan aldrig vara förberedd eftersom biverkningarna är så olika från gång till gång. Förhoppningen är att de "tar" riktigt bra när de blir svåra. Nu hoppas jag det värsta lagt sig och att du får en fin helg med dina svärföräldrar.Ibland kan det bara göra så mycket att få umgås med nära och kära, så man mår bättre. Kram från Maggan

Helena Lundbäck

24 maj 2015 14:25

Kram!

 

Kalkstenssommar

25 maj 2015 22:35

Hej fina Helena,
Sänder här mina varmaste kramar till dig och hoppas att du orkar med nästa behandling också.
Kram L

http://www.kalkstenssommar.blogspot.se

Helena Lundbäck

25 maj 2015 23:18

Tack käraste fina L!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...