Vintern är på väg.

Kyla, frost och lite snö är här och resterna av sommaren får ge sig.

Jag har tagit höstlov.

Behöver vila upp mig lite och känna efter hur jag ska möta livet - mitt nya liv som "frisk" efter mina två cancerchocker, även om jag samtidigt är trött i min utmattningsproblematik.

Hela året har jag jobbat på min halvtid och kämpat för att försöka leva "som vanligt". Ändå är ingenting som vanligt.

Jag tänker att jag gjort tokigt som "kämpat" så mycket. När jag kämpar blir jag förvisso effektiv men samtidigt "hård" och jag tror inte att det är bra vare sig för min egen hälsa eller för omgivningen.

Tror att jag måste hitta ett annat förhållningssätt. Jag kan inte få sjukdomen och sjukdomstiden ogjord, de erfarenheterna bär jag med mig, men jag kanske kan mildra rädslan för att den ska komma tillbaka. Jag kanske kan lära mig att ta vara på livet bättre.

När jag använder logiken är allting enkelt, men känslomässigt är det inte lika självklart att vara lycklig och känna sig tacksam i alla stunder och på alla plan.

Ska försöka se om jag kan få lite mer hjälp med min oro och rädsla och ledsenhet, som dyker upp fast jag egentligen mår bra nu.