Det kan kanske tyckas att jag upprepar mig och är ettrig med alla mina frågor och med min oro, men jag känner att jag måste få fråga och kontrollera hur allt ska bli, så långt det går. Jag kämpar för min chans att få leva lite till och utan operation kommer jag inte att kunna leva vidare. Remiss är skickad och jag är lovad operation i Lyon i Frankrike, men ännu finns inget officiellt ja från den kliniken och inget inplanerat operationsdatum, så jag är fortfarande inte helt trygg.

Idag på fredagsförmiddagen fick jag i alla fall tag i den sjukhusadministratör som ska sköta kommunikationen med sjukhuset i Lyon och Försäkringskassan. Han lovade att resorna "skulle uppfylla de medicinska kraven för patienten" och att jag inte ska behöva oroa mig. Allt skulle ske enligt samma rutiner som om jag skickades inom landet till ett annat sjukhus. Och om det bedöms efter operationen och eftervård i Lyon, att jag behöver åka ambulansflyg med intensivvård hem till Uppsala, så kommer jag att få göra det.

Om ungefär två veckor ska jag få träffa min fina onkologläkare som jag nu fått bra kontakt med och diskutera vilka behov jag kan behöva under resan. Och så får hon skriva intyg om jag behöver ha med mig anhörig etc. Så ska administrationen tillgodose detta, enligt de besked jag fått på telefon idag. Allt ska ordna sig!

Jag får försöka vila i detta.

(Men jag hoppas fortfarande att de ändrar sig och låter mig opereras i Sverige och i Uppsala på UCC.)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...