Jag har som tur är en fin familj och härliga vänner som stöttar mig mitt i min kamp mot cancern och kamp för att få hjälp mot cancern. Det underlättar med kära som ställer upp och muntrar upp.

Det fantastiska är att att många som jag inte tidigare känt också tar kontakt med mig och vill stötta. Det är underbart. Jag känner verkligen att jag behöver det nu.

Sedan finns det en till som ger mig tröst och uppmuntran. Min fyraårige snälle blandrashund Valle.

Här är jag 2008 när jag tittade på valpar och hittade finaste Valle.

(Klicka på de små bilderna, så visas de större.)

    Mellan 2008 och 2010 bloggade han och jag tillsammans på http://vallevagabond.bloggagratis.se/

Den som är hundintresserad får ju gärna läsa där också om vad som hände oss under den tiden.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...