Somnar, ögonen rinner, näsan rinner, händer och fötter svider och jag mår så illa ... Å. Hur trist kan det bli! Både att ha alla dessa biverkningar och att skriva och berätta om dem. Men det blir som en blockering. Svårt att ta sig utanför det uppenbara obehaget. Jag skulle vilja känna ro att tänka intressantare tankar, leta meningar med livet och njuta av glädje. Men ...

Idag har jag i alla fall sorterat bilder på datorn, när jag inte sovit. Gjort urval av alla sparade bilder och markerat vilka jag ska beställa som fotokopior. Det blir många bilder, då jag inte beställt bilder på hela sex år. Så snart blir det roligt i alla fall, när jag ska klistra in alla i nya pärmar. Det känns viktigt att ordna upp allt.

Om jag klarar av det är det meningen att vi ska fira påsk tillsammans med stora delar av familjen. Det brukar vara mycket roligt. Önskar oss alla en trivsam påsk!

Bilden är på mina två äldsta barn för länge, länge sedan när de var små.