tursomentokig

Direktlänk till inlägg 14 augusti 2015

Hopp

Av Helena Lundbäck - 14 augusti 2015 15:57

Allt känns overkligt. Jag träffade en för mig ny läkare igår på Onkologen. Hon visade mig att röntgenresultat och provresultat såg bra ut. Hon ville också be röntgenläkaren om att få titta igenom röntgenbilderna en extra gång. Idag har de tittat igenom alla resultat tillsammans.

De ser nu bara en tumör. Den är ungefär tre centimeter och sitter intill levern. Allt annat verkar ha försvunnit! Det syns inget i lungsäcken och i skelettet längre. Så oväntat! Och så underbart!

Cellgifterna tycks ha fungerat otroligt och oväntat bra. Och nu ringde hon mig nyss och berättade detta. Hon vill att jag ska göra en PET-röntgen för att fastställa om det verkligen bara är en tumör kvar. Den sitter tydligen illa till och går förmodligen fortfarande inte att operera, men om det nu bara är en tumör kan det kanske gå att stråla eller specialbehandla den på något vis.

Plötsligt öppnar sig möjligheter som jag för längesedan slutat hoppas på. Jag har ju fått höra att det inte går att bota cancern, att jag befinner mig i det palliativa skedet och att det troligaste är att jag bara har månader kvar att vänta mig.

Det kan hända att så är fallet fortfarande, ingenting är säkert, men ... tänk om det går att stoppa cancern!

Hon gav mig plötsligt så mycket hopp. Vilken underbar vändning. Vilken fin läkare! Jag kan knappt tro att det är sant. Tänk om jag ändå ska få leva ....

 
ANNONS
 
Ingen bild

Marie

14 augusti 2015 16:01

Åh, så glad jag blir att läsa detta, blir alldeles tårögd faktiskt. Så underbara nyheter! Du förtjänar de verkligen - och jag är precis lika glad för dina nära och käras skull, inte minst lilla Valle.
Varma hälsningar,
Marie

Helena Lundbäck

14 augusti 2015 17:20

Tack Marie!

 
Ingen bild

Millan

14 augusti 2015 18:03

Åh så härligt att höra, Helena! Jag blir så glad! Så härligt och fantastiskt! Håller alla tummar och tår! Stor kram!!!!

Helena Lundbäck

14 augusti 2015 18:58

Tack! Ja nu får vi hålla tummarna.

 
Mela

Mela

14 augusti 2015 19:32

Åh, vilken fin, hoppfull läsning. Jag känner inte dig, men du berör mig så.
Med värme Mela

http://https://mikaelawickbom.wordpress.com

Helena Lundbäck

14 augusti 2015 20:04

Tack!

 
Ingen bild

Vildan

14 augusti 2015 19:40

Fantastiskt! Jag brukar läsa din blogg, men har aldrig kommenterat tidigare. Jag har en vän som genom en otroligt strikt kost har bromsat upp sin cancer och hoppas tom bli av med den utan behandling! Givetvis är det olika för alla och beroende på olika saker, men ändå. Så glad för din skull att det har vänt och hoppas du vinner över cancern. Underbart med hopp! :)
Mvh
Vildan

Helena Lundbäck

14 augusti 2015 20:11

Tack. Ja jag försöker hålla hoppet vid liv. Det känns samtidigt så konstigt att jag skulle "vara på bättringsvägen", då jag har mer ont än tidigare. Men jag hoppas att det stämmer att cancern vilar och kanske går att besegra.

 
Ingen bild

Dominique

14 augusti 2015 20:49

Hej Helena,
Så härligt att läsa!!! Jag unnar dig verkligen det. Jag är så glad att du har fått lite hopp i alla fall. Kan dina ökade smärtor bero på cellgifterna? Har också läst att döende tumörer gör ont. Jag håller mina tummar och hoppas av hela mitt hjärta att cellgifterna har hjälpt. Det är du värd. Fortsätt nu och njut av sommaren och av ditt nya hopp.
Kramar

Helena Lundbäck

14 augusti 2015 22:47

Tack fina du! Kan döende tumörer göra ont? Ja, om den tumör jag har är döende eller inte vet jag inte. Förmodligen är det den som klämmer på någon nerv i alla fall. Jag har haft denna smärta till och från sedan slutet på 2013. Och tumören upptäcktes på våren 2014. Sedan dess har jag tagit smärtstillande. När morfin- och Dolcontindosen är på lagom nivå går det bra, men så kommer en period då jag måste höja dosen igen. Vi får se hur länge smärtan ska pågå. (Tänk om det går över ..... Tänk om jag kommer att bli frisk ....)
Kram

 
Göran

Göran

15 augusti 2015 09:09

Glad för din skull! Vi känner inte varandra men jag tror att jag har skrivit nån rad här för länge sedan. Sen dess har jag då och då slumpat in och blivit glad att du finns kvar och kämpar. Nyheterna i detta inlägg är ju alldeles suveräna. Att du inte ger upp får mig att inse hur futtiga mina egna små bekymmer är. Kämpa på!

http://singelfarsan.bloggplatsen.se

Helena Lundbäck

15 augusti 2015 09:18

Tack snälla du! Med lite hopp är det lättare att kämpa.

 
Ingen bild

Linda Walkin

15 augusti 2015 09:57

Hej Helena. Vilka härliga nyheter att läsa, det finns mirakel trots allt:) Måste ju vara skönt att få lite ny energi av detta! Det är du väl värd! Hoppas på en fortsatt varm och skön sommar & höst! Många kramar ifrån oss!

Helena Lundbäck

15 augusti 2015 15:46

Tack! Ja det är skönt att ha något att kämpa för och hoppas på. Ha det så skönt i sensommaren! Kram

 
Ingen bild

Maggan

15 augusti 2015 11:17

Fint besked Helena...när du kanske väntat dig det motsatta. Det kan ta lite tid att sjunka in men njut sedan att detta positiva, vilken underbar läkare du har som inger hopp. Det betyder så mycket.
Ringblommorna på bilden som också jag älskar, som strålande solar, får representera hoppet.
Kram Maggan


Helena Lundbäck

15 augusti 2015 15:47

Utan hopp blir livet kämpigt att leva, nu känns det bättre! Kram

 
Ingen bild

Lena Svannäs

15 augusti 2015 14:08

Oh Helena detta är helt underbart.

Helena Lundbäck

15 augusti 2015 15:47

Ja det känns fantastiskt Lena.

 
Ingen bild

Anna

15 augusti 2015 17:34

Heja Helena! Fortsätt kämpa. Många soliga kramar!

Helena Lundbäck

15 augusti 2015 19:04

Tack. Jag kämpar på.

 
Ingen bild

Elisabeth

15 augusti 2015 23:20

Åh vad glad jag blir att få höra detta! Förstår om det kan vara svårt att ta in!

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 00:54

Ja det känns märkligt.

 
Ingen bild

Marie

16 augusti 2015 14:45

Vilken fantastiskt fin nyhet!
Glädjetårar!

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 15:59

Ja.

 
Ingen bild

Teresa

16 augusti 2015 15:01

Kära Helena, det är mirakulöst! Jag tror på mirakel!!! KRAM

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 15:59


Ja det känns bra när man får något att tro på. Och att få bli positivt överraskad är gott. Kram!

 
Ingen bild

Carina

16 augusti 2015 15:08

Det är ju helt fantastiskt!
Många styrkekramar till dig! Man ska aldrig ge upp hoppet. Se bara på denna sommar, man hade nästan gett upp om att värmen skulle komma. Och nu är det nästan för hett att vistas ute. Ha det så bra du kan. Hoppas att värken ska mildras och helst försvinna helt. Kram från Carina och Torbjörn
Hälsa Peter!

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 15:56

Tack! Kram tillbaka

 
Ingen bild

Elisabeth M

16 augusti 2015 15:24

Jag har följt din blogg ett bra tag och blir så ini vassen glad av dina rader. Njut och gläds. Det gör jag.

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 15:56

Tack!

 
Ingen bild

Sara

16 augusti 2015 16:26

Vilka alldeles fantastiska nyheter! Så underbart glädjande!!
Kram fina du!

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 18:28

Tack och kram!

 
Ingen bild

Benny Johansson

16 augusti 2015 20:01

Skickar en stor Bamsekram till dig och hoppas att allt kommer att bli bra

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 21:02

Tack Benny! :-)

 
Ingen bild

Henri

16 augusti 2015 20:29

Men vad glad jag blir! Du borde byta namn på din blogg till "jag är en jävla kämpe"
Jag har följt din blogg sen min mamma vart sjuk i liknande sjukdom som dig, och jag måste säga att du verkligen kan beröra med det du skriver. Både glädje och sorg. Jag håller alla tummar jag har att din resa fortsätter länge till!

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 21:04

Tack Henri. Ja kämpandet blir man liksom bara tvungen till. Det finns ju inga garantier för någonting, men visst går det lättare när det finns lite hopp.

 
Ingen bild

Ann

16 augusti 2015 20:33

Du värmer mitt ❤️ och så många många fler ❤️ med din närvaro Helena . The miracle of LOVE !

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 21:05

Jag får så mycket kärlek av er alla. Tack!

 
Ingen bild

britt-marie

16 augusti 2015 20:36

En sån underbar nyhet. Ska hålla alla tumarna för dig. Lycka till ! Tusen kramar

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 21:06

Tack! Kramarna värmer

 
Ingen bild

Janne

16 augusti 2015 20:48

Det låter fantastiskt! Vi hoppas!

Helena Lundbäck

16 augusti 2015 21:06

Ja tack, det gör vi!

 
Ingen bild

Anneli

16 augusti 2015 22:36

Härligt i kvadruppel - typ!

Helena Lundbäck

17 augusti 2015 00:34

Ja.:-)

 
Nina

Nina

17 augusti 2015 00:33

Vad fantastiskt!
Jag blir så glad för din skull och jag kommer hålla både tummar och tår för att det går åt rätt håll. Stor varm kram

http://ninis0017.blogspot.se

Helena Lundbäck

17 augusti 2015 00:36

Tack. Ja det är skönt när det får kännas bra ett tag. Kram till dig med!

 
Ingen bild

Anneli Larsson

17 augusti 2015 03:10

Av en slump kom jag in på din blogg nu på morgonen, (det var ett tag sedan jag läste sist) så jag ar lite orolig över vad jag skulle få läsa. Jag blev så oerhört glad över att du har fått hoppet tillbaka, snart kommer glädjen också. Hoppas att råden du fått kommer att hjälpa mot smärtorna också.
Stor hoppfull kram från Anneli

Helena Lundbäck

17 augusti 2015 18:03

Tack Anneli

 
Ingen bild

Fadde

17 augusti 2015 11:54

Hej Helena!
Va roligt att höra det, va glad jag blir!
Kram!

Helena Lundbäck

17 augusti 2015 18:04

Tack Fadde! Hoppas att du har det bra! Kram, Helena

 
Ingen bild

Cicki

18 augusti 2015 13:58

Men så underbart härligt att höra! Jag blir så glad. Sitter just nu i skrivandets stund i Avastinstolen på KS. Jag följer dej och din kamp parallellt med min egen. Du ger även mig hopp! Kram

Helena Lundbäck

18 augusti 2015 16:02

Lycka till Cicki! Kram!

 
Ingen bild

Annika

18 augusti 2015 19:59

Så härligt att höra, jag blir tårögd, det finns ju liksom inget annat val - än att hoppas!
Däremot underlättar hoppandes när man får ett positivt besked, såååå skööönt!
Kram!
Ps. Vill du se något riktigt gulligt, gå in på humlebyns.se så får du se Lia och Mitzis valpar. Lia är vi fodervärd åt, så jag blev "mormor" till 7 valpar.

Helena Lundbäck

18 augusti 2015 22:19

Men så söta valpar! Jag blir riktigt sugen på att skaffa mig en liten valp som kompis till min Valle. Tänk om jag får så många positiva besked och så mycket hopp att det kunde bli verklighet ....
Kram!

 
Anhörig

Anhörig

23 augusti 2015 21:55

Hoppet har kommit till dig. Så underbart. Och så skört. Önskar dig verkligen lycka till:

http://demens.bloggplatsen.se

Helena Lundbäck

24 augusti 2015 00:08

Tack! Ja nu hoppas jag lite.

 
Becca

Becca

25 augusti 2015 10:41

Vilka fantastiska nyheter! ❤️

http://Williamovincentsmamma.blogspot.con

Helena Lundbäck

25 augusti 2015 12:58

Ja det är mycket bättre än väntat

 
Ingen bild

Berit

25 augusti 2015 11:53

Så underbart!! Det ger hopp till mig också och är nsturligtvis glad för din skull ockå. Har haft en behandlingsfri sommar och jag har mått så bra. Så skönt! Stor kram

Helena Lundbäck

25 augusti 2015 12:57

Skönt att höra Berit! Kram till dig

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Helena Lundbäck - 10 december 2017 11:04


Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

Av Helena Lundbäck - 6 december 2017 10:46


    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Av Helena Lundbäck - 21 november 2017 18:31

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Av Helena Lundbäck - 17 november 2017 14:59

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

Av Helena Lundbäck - 12 november 2017 23:04


På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...

Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13 14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29 30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

RSS

Följ bloggen

Följ tursomentokig med Blogkeen
Följ tursomentokig med Bloglovin'

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se