Det är torsdag och jag har varit på cellgiftsbehandling igen. Men på förmiddagen hann jag med en timmes skön promenad i skogen innan det var dags att ta tåget in till stan. Det är rätt kallt och blåsigt och då är det bra att gå in i skogen. Idag fick jag och Valle nöjet att ta med oss grannarnas två hundar ut. Som tur är kan alla tre hundarna gå fint i koppel, så det gick lätt för mig att ta med alla tre samtidigt. Visst är de fina?

Att gå med hundar i skogen är livskvalitet! Jag är så lycklig att jag orkar detta fortfarande.

Mitt på dagen tog jag sedan pendeltåget till Uppsala. Eftersom jag ska ta olika kortisonpreparat en timme innan behandling, fick jag ta med medicinerna på tåget och ta dem under resan. Framme i Uppsala promenerade jag från stationen upp till Akademiska sjukhuset och satte mig i "cytostolen" , där jag somnade under min behandling på eftermiddagen.

Den förra behandlingen har medfört en del biverkningar, såsom svidande ögon, förändrad syn, sveda på fotsulor, munsår samt rinnande näsa. Inför dagens behandling var jag på ett läkarbesök igår, då vi stämde av hur jag mår. Läkaren tyckte att jag ska sänka styrkan en aning på de olika cytostatikapreparaten, i ett försök att mildra biverkningarna. Så idag fick jag en lite svagare cocktail. Förhoppningsvis kan den ändå stoppa upp förloppet lite. Jag har som vanligt min pump med mig hem i en liten väska på magen och fortsätter att få cytostatika i två dygn fram till lördag.

(Klicka på bilderna så syns det tydligare hur jag sitter i cytostolen och får pumpen i väskan.)

Jag har också fått höjd styrka på det långtidsverkande morfinet. Detta för att jag ska slippa så mycket smärta som möjligt. Jag tar nu 100 mg Dolcontin morgon och kväll och 3o mg Morfin Meda vid behov,

 

Katarina

28 mars 2015 23:15

Hej:) jag har läst din blogg länge och kände att nu ville jag kommentera:) jag sänder ljus och kraft till dig och hoppas att skiten i kroppen får sig en rejäl resa!!
Mvh Katarina

Helena Lundbäck

29 mars 2015 00:41

Tack Katarina!

 

Carina Qvist

30 mars 2015 19:11

Hej Helena
Jag kan inte låta bli att kommenterare tv4 vardagsplus, där det satt två kvinnor som drabbats av cancer och fick detta att framstå som något roligt och framförallt något att dom kunde behärska och slå på käften, jag hoppas att alla i så fall att alla kan göra detta, träna i sängen med en handduk för att sedan vakna upp utan besvär, tyckte vinklingen blev helt fel och förstår din reaktion på reklamen NEJ till cancer, det vill vil alla säga nej till. Problemet i TV4 var att tappa håret!! Livet?? Hoppas allt går bra för dig och håller tummarna för dig
Kram Carina (Anns Syster Ullfors )

Helena Lundbäck

30 mars 2015 22:00

Tack Carina!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...