Åsa lundborg

22 augusti 2014 02:15

Återigen är du mitt i prick... allt har två sidor!
Visst är vi priviligierade när vi spenderat en bra dag i balans?
Ingen vet vad morgondagen bär med sej.
Självklart blir varje dag mer värd när den inte är självklar?
Det är livskvalitet tycker jag.
Allt gott till dej och stort tack för fina bilder, klokord och inspiration!
Kram Åsa

Helena Lundbäck

25 augusti 2014 21:23

Tack Åsa! Kram!

Cicki

23 augusti 2014 07:16

Hej! Skönt att du har hittat en bra balans. Har man som vi en gång fått cancer tror jag aldrig man kan glömma, även om man någon gång blir friskförklarad. Har en fråga till dig som behandlats i Uppsala. Man har ju rätt till en second opinion, skulle du rekommendera Uppsala för mig som har bukhinnecancer? Någon särskild läkare eller inte?

Helena Lundbäck

25 augusti 2014 21:27

Hej! Jag kan inte bedöma om Uppsala är bättre än andra sjukhus. Jag tror visst att det finns duktiga onkologer och kirurger i Uppsala, men tyvärr finns inte UCC kvar längre, där de hade som sin specialitet att behandla bukhinnecancer. (De var i särklass mest erfarna och bäst.) Försök att få en second opinion i alla fall. Det är viktigt att fler får tycka till. Och vem vet, det kan bli livsavgörande. Sluta aldrig hoppas!!!! Kram

Maggan

24 augusti 2014 18:28

Vad skönt att du har ett jobb som du trivs med, det är nog den allra bästa medicinen. Och ändå möjligheter till vila efteråt. Hoppas du kan skingra dina tankar så du inte tänker så. Jag frågade min läkare hur man ska göra, inför varje återbesök då man tror att nu...är det ett nytt återfall. Hon sa att jag måste sluta tänka så, att det kan slå sig på hjärnan. Så jag försöker och försöker....Önskar dig fina höstdagar. Var årstid har sin charm. Jag älskar hösten, jag tycker att ett lugn infinner sig, och att få börja tända smålampor och levande ljus när mörkret sänker sig. Höstmys.
Må så gott...Kram Maggan

Helena Lundbäck

25 augusti 2014 21:31

Tack för kloka ord. Och visst är hösten fin! Kramar till dig!

Malin Jönsson

4 september 2014 10:44

Kikat lite grann i din blogg. Ville bara berätta att min pappa hade också cancer i bukhinnan, helt tröstlöst. Han avled 2005. Så häftigt att du har klarat dig och besegrat denne otäcka sjukdom, jag är så glad för din skull, grattis!!! Kram/Malin

Helena Lundbäck

4 september 2014 13:37

Hej Malin! Tråkigt att höra om din pappa. Och tack för din uppmuntrande hälsning! Ännu är inte sjukdomen besegrad, men just nu mår jag bra. Jag väntar på ny röntgen och ny provtagning om en månad, så får vi se om cancertumörerna växer eller står stilla. Kramar tillbaka!