Jag har just varit på mammografiundersökning. Det stramade i operationsärret (som löper mitt på framsidan av kroppen, lodrätt ned från bröstkorg och ända ned till blygdbenet). Men allra mest stramade det i själen.

Kroppen och själen minns cancern, kampen och rädslan. Och sköterskan antecknade att jag åter opererats för cancer sedan sist jag varit där på undersökning. (Tårar i ögonen och lätt illamående hos mig.)

Jag sätter mig på en bänk och pustar ut en stund. Men nu ska jag försöka släppa alltsammans och åka hem. Det är fredag, jobbveckan är slut och jag ska göra roliga saker, bland annat träffa några av mina barn och barnbarn i helgen. Livet pågår och är gott!