tursomentokig

Direktlänk till inlägg 18 juni 2013

Då och nu

Av Helena Lundbäck - 18 juni 2013 22:11

För ett år sedan var livet mycket konstigt för mig. Jag hade fått veta att anledningen till mina buksmärtor, då jag behövt åka ambulans till Akuten så många omgångar, var tarmcancermetastaser som växte i min buk. Och jag svävade i ovisshet om jag skulle få den vård jag behövde, för att ha chans att överleva. Jag började kämpa ...

Det var en konstig vår och sommar fram till september då jag till slut kunde opereras, vårdas och räddas till livet, hos det fantastiska UCC.

Och nu, våren och sommaren efter, väller minnena upp. När tulpanerna slår ut, när trädgårdslandet ska rensas, när det blir skolavslutning, när midsommarafton närmar sig ... Allt som sker nu, jämför jag med hur det var då.

Det är dubbla känslor. Jag balanserar mellan glädje och gammal rädsla, men tänker att allt är bra nu och jag vill fortsätta att vara frisk.

 
 
Ingen bild

Maggan

22 juni 2013 17:00

Fortsätt att tänka att allt är bra....jag är glad för din skull att du fick opereras av det fina teamet som är experter på området och hoppas så att det löser sig så alla som är i behov av denna vården får den. Ha en fortsatt fin Midsommar, denna magiska tid Kram Maggan

Helena Lundbäck

22 juni 2013 21:19

Tack Maggan! Önskar dig detsamma! Kram

 
Ingen bild

Lilian

23 juni 2013 20:56

Man lever mer i nuet numera, o tar vara på tiden. Självklart är man rädd för återfall, men det blir mindre tankar om det ju längre tiden går. Förstår inte, varför inte alla skall få rätt vårt, oberoende var man bor . Ha en fortsatt go o trevlig sommar..vi får hoppas på det bästa. Styrkekram till dig du tappra kvinna....

Helena Lundbäck

23 juni 2013 21:26

Tack Lilian! Visst borde alla ha rätt att få rätt vård. Kram tillbaka och jag önskar också dig en fin sommar!

 
Ingen bild

Emilia

25 juni 2013 16:11

Hej Helena!
Det är inspirerande att läsa din blogg. Min älskade mamma diagnosticerades med äggstockscancer spridd till bukhinnan vintern 2011/2012. Hon svarade väldigt positivt på sin operation och behandling och värdena har varit fantastiskt bra fram tills förra månaden. Då hade de ökat, trots att man inte kunde se något på röntgen, men nu ser det tyvärr ut som de ökat ytterligare och det är dags för en ny omgång behandlingar. Jag håller ögonen på UCC ända sedan början. Trots allt visar de utomordentligt bra resultat för sjukdomar som är svårbehandlade. Dock har jag läst att behandlingen ger mer biverkningar än de vanliga operationerna och cellgiftskurerna. Därför undrar jag hur du mår nu efteråt och hur du mådde månaderna efter operationen och kuren med cytostatika direkt i buken? Som dotter kollar jag på alla möjligheter och många spännande metoder är på gång, men det tar ju sådan tid innan de hamnar på marknaden. Därför måste man köpa sig tid. Lyckligvis är mamsen lycklig och vill inget hellre än att vara med i 40 år till som hon säger. Är väldigt tacksam om du kunde berätta lite om din upplevelse. Och, om man inte skulle bli remitterad, vad ligger kostnaderna på? Läste en halv miljon någonstans, men vore bra att få det direkt från någon som vet. Tack för en bra blogg och njuuuut vidare av den vackra sommaren!

Helena Lundbäck

25 juni 2013 21:33

Hej Emilia!
Tråkigt att din mamma fått återfall i cancern. Vad som är bästa behandlingen för just henne, vet inte jag, men jag tycker absolut att ni ska ta kontakt med UCC och höra vad de säger, om en behandling där skulle vara lämplig. (Det finns kontaktuppgifter på deras webbsida: http://www.uppsalacancerclinic.com/ Ring eller maila dem.)

Läkarna och övrig personal på UCC är mycket kunniga och omsorgsfulla så det känns skönt att vara patient där. Alla frågor om hur det var för just mig med min sjukdom, fick jag diskutera noggrant och få svar på både före och efter operationen. Jag kände mig trygg och var i väldigt goda händer. De tar väl hand om sina patienter och deras anhöriga.

Ni kanske bor i ett landsting som kan remittera dit och då behöver man inte betala något själv. Vad operationen kostar om man måste betala själv, varierar säkert utifrån hur lång tid den tar och hur lång eftervård det blir, men det kan bara UCC svara på.

Hur man mår efter operationen varierar säkert från patient till patient och det gör det ju med vanliga cellgiftsbehandlingar och strålningar också.

För min del gick operationen otroligt bra och jag kunde återhämta mig förvånansvärt snabbt. Läkarna lyckades ta bort alla synliga cancerangrepp i buken (2 1/2 kilo tumörer) och som tur var hade jag ingen cancer i tunntarmen eller i lungorna, vilket underlättade. Visst blev jag mycket trött efter den stora operationen, men jag fick bra hjälp med smärtlindring och återfick krafterna ganska snart. Jag opererades i september 2012 och kunde börja arbetsträna i december samma år och jobba som vanligt (halvtid) från och med januari 2013.

Hoppas att din mamma får bra hjälp nu och att ni båda också njuter av sommaren. Lycka till! Och tack för din kommentar och dina snälla ord om min blogg!

Hälsningar, Helena

 
Ingen bild

Emilia

26 juni 2013 20:17

Hej igen!

Tack för ditt svar. Ja, det känns väldigt tungt för oss alla, men vi tror att det ska gå bra även denna gång. Vi räknar med det helt enkelt!

Det låter som du kände dig trygg både före, under och efter behandlingen. Och oj, så fort du återhämtade dig efter operationen. Jag har läst om flera personer som genomgått liknande operationer och det är lite olika hur lång återhämtning man behövt. Cancer är ju inte en och samma sjukdom, utan en helt individuell sådan, och därför blir ju det mesta runtomkring också individuellt. Det var i alla fall skönt att få någons historia "direkt".

Tusen tack! Önskar dig all lycka och att proverna fortsätter vara fina om och om igen!

Helena Lundbäck

26 juni 2013 22:32

Tack Emilia. Och jag tänker på er!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Helena Lundbäck - 10 december 2017 11:04


Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

Av Helena Lundbäck - 6 december 2017 10:46


    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Av Helena Lundbäck - 21 november 2017 18:31

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Av Helena Lundbäck - 17 november 2017 14:59

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

Av Helena Lundbäck - 12 november 2017 23:04


På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...

Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2013 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

RSS

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Ovido - Quiz & Flashcards