Jag pratade med en vän idag. Vi talade om cancern, om hur den påverkat oss. Hur vi blivit skörare och kanske samtidigt starkare. Hur vi blivit mer närvarande i livet, men tröttare. Hur vi blivit tacksamma för behandlingen vi fått, men också rädda att sjukdomen ska komma tillbaka.

Det går upp och ner. Jag är glad att få mer tid att leva på, men samtidigt finns oron alltid med mig någonstans i bakgrunden. Det är som om man mist en oskuld ... Nu vet jag hur nära döden kan vara. Men också hur viktigt livet är!

Alltsomoftast fungerar allt bra. Och dessemellan svämmar gråten upp till ytan. Jag andas djupt och så är balansen där igen. En stund till. Livet pågår och är gott ...

Så är det för mig att leva med en behandlad cancer.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...