Långt innan UCC (Uppsala Cancer Clinic) öppnade i augusti 2012, visste sjukhusledning och politiker om att specialistkompetensen för operationer av bukhinnecancer, skulle försvinna från Akademiska och flyttas till UCC. Trots detta stod man som frågetecken när det hände och vägrade sedan remittera bukhinnecancerpatienter till UCC, så att de skulle kunna få rätt vård. Och det är idag hela nio månader sedan jag skrev min debattartikel i UNT, där jag undrade hur landstinget tänkt lösa vården för bukhinnecancersjuka i Uppsala län efter öppnandet av UCC. I den artikeln skrev jag bland annat:

"Ska jag och mina medpatienter stillatigande avvakta medan ni förhandlar och funderar och har semester och våra tumörer växer och vi köar för vår död? Eller kan ni äntligen skriva ett avtal så att vi patienter i Uppsala län, med cancer i buken, får en chans att opereras och kämpa vidare för att leva?"

Många har sedan i debattartiklar, nyhetsartiklar, radio- och tv-inslag fortsatt kommentera frågan om det avtal som ännu inte har tecknats. Trots att det ett antal gånger, föresvävats att lösningen varit nära, finns inget avtal, och sjuka i Uppsala län får inte den vård som de bör få. (Läs mer under kategorierna media, debatt ochh Uppsala Cancer Clinic på denna blogg.)

I dagens UNT lyfter Bo Sandhagen frågan igen. Läs hans artikel: Skriv avtal med UCC snarast, där han bland annat påpekar att det bara är 900 meter mellan UCC på Samariterhemmet och Akademiska sjukhuset. Man kan verkligen, liksom han gör, undra varför den sträckan skulle utgöra ett problem och varför det påstås från sjukhusledningens håll att UCC måste ligga på Akademiskas område. Och vad som egentligen hindrar parterna från att teckna avtalet, så att patienterna får den vård de ska ha.

Det är ett mysterium detta, att lösningen dröjer så länge!

 

smslån

18 april 2013 11:53

Ja det är konstigt det där :s

http://www.smslan-med-betalningsanmarkning.com

Helena Lundbäck

18 april 2013 19:22

Ja minsann

 

Kalkstenssommar

18 april 2013 19:10

Ja du, det är helt otroligt ibland att byråkratin ska få sätta käppar i hjulet. Har många gånger under min cancerresa varit förundrad över hur de enklaste rutiner inte finns utan långsamma och krångliga beslutsvägar som skapar lidande för oss patienter.

Härligt att du engagerar dig i viktiga frågor!

Kram L

http://kalkstenssommar.blogspot.com

Helena Lundbäck

18 april 2013 19:22

Tack! Kramar till dig med

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...