Det händer att jag stannar upp och förundras över något vackert jag ser. som snökristallerna i solljuset. Livet är märkligt, stort och mäktigt. Svårt att förstå och uthärda ibland och alldeles gränslöst gott andra gånger. Aldrig rättvist. Alltid gåtfullt. Ofta vackert. Ibland så smärtsamt.

Själv har jag haft sån outsäglig tur, trots motgångar så har jag klarat mig och lever vidare. Och jag lever gott. Med hjälp av alla fina människor jag träffat längs vägen och alla kära i min närhet. Det är fantastiskt.

Vi behöver varandra! Och jag vill tro att det finns en mening med att försöka ta sig vidare i motvinden, att söka det goda och att hjälpa varandra. Allt blir så mycket bättre så.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...