Jag är trött, jag sover mest hela tiden så det är därför jag inte orkat skriva här på bloggen. Vi har haft besök av olika familjemedlemmar och vänner och mellan sovstunderna pratar jag med dem tills jag somnar igen.
Det doftar liljekonvaljer och syrener i huset. Vi har plockat var och varannan dag. Man får passa på, snart är det slut med den doftande tiden.
Peter åkte bort ett dygn i helgen, för att ha kul med några gamla vänner och jag fick samtidigt besök av en kompis som lagade mat, diskade, gick ut med Valle, tog med mig och Valle i sin lilla röda bil, på en utflykt till Karlholm och så roade hon mig i största allmänhet genom att prata och skratta. Jag slapp göra något och jag slapp allt ansvar. Så skönt det var. Men ändå blev jag jättetrött efteråt och sov och sov.
Och sedan kom mina snälla svärföräldrar som är i nittioårsåldern på besök. Peter lagade all mat och grejade med allt, men de gamla var också med och gick på promenader (i och för sig långsamma) och diskade och fixade. Och jag försöter också göra något, bakade en kaka, men sedan kom tårarna. Jag orkade ju inte.
Det är bara att inse att jag är tröttare än de två gamla. Jag har ont och är astrött. Ligger på min säng med varma vetekuddar intill mig och med den vackra yllefilten över mig. Så är det. Tufft. Det känns bara så märkligt allting. Hur det har blivit ...
När det är solsken blir jag lite piggare. Mellan sömnstunderna. Jag kan inte sitta särskilt länge i vanliga stolar, för jag blir så trött i ryggen. Förmodligen har jag blivit förfärligt otränad också. Vad som är vad i min värk vet jag inte. Vad är det som gör ont? Trötthet i ryggen? Metastaser i skelettet med tryck från tarmen? Tarmproblem? Muskelspänningar? Muskelsträckningar? Är det metastaserna i lungsäcken som smärtar? Eller metastaserna i levern?
Jag försöker att leva med det. Det går ju inte att öka morfindosen i det oändliga. Eller?
Jag somnar och somnar. Är så förfärligt trött.
Igår var en vän här och fikade med mig och imorgon ska barnbarnen ha skolavslutning.
Maria
8 juni 2017 17:36
Kära Helena, vill bara skicka många varma hållaomdigkramar ♥️
Caroline
8 juni 2017 18:31
Hej! Jag har följt din blogg ett tag tillbaka. Det är mycket svårt att föreställa sig vad du går igenom. Jag skickar många styrkekramar till dig.
Marie
8 juni 2017 18:34
Många Styrke kramar fina du
Har följt dig länge och du skriver så otroligt fint och starkt
När min mamma var sjuk i cancer va dina inlägg en jätte stor tröst .. önskar dig fina dagar sol och mer ork och mindre smärta
Kram Marie
Britt-Marie
8 juni 2017 19:31
Hej Helena ! Hoppas du får fortsätta att ha små stunder då du inte har så ont utan kan få njuta lite av din familj, vänner o sommaren.
Kram Britt-Marie ❤
Vildan
8 juni 2017 22:46
Hej Helena!
Jag har för mig att du inte vill ha tips gällande behandlingar, men kan inte låta bli att skriva iaf. Vill så gärna att du ska få hjälp mot din smärta.
En kämpe som har skelettcancer där de avbrutit alla sorters behandlingar pga att hennes kropp inte längre orkade med har fått Xofigo. Det är en "målsökande injektionsvätska". Hon har från att ha haft så ont så hon knappt kunde sova, mycket mindre ont, kunnat dra ner på morfin och har bättre livskvalité. Är det något du kan diskutera med din läkare kanske?
Ida Boström heter hon och finns på fb. En fantastisk inspirerande kvinna som ger mod och kraft.
Kram
Helena Lundbäck
9 juni 2017 08:05
Tack för tips! Jag ska prata med min läkare idag så får.vi se om hon har något att säga om detta. Kram!
Åsa
9 juni 2017 00:19
Tänker på dig o önskar dig fina ljusa sommardagar framöver. Kram!
Helena Lundbäck
9 juni 2017 18:20
Tack det är blandat. Ibland ok och ibland mycket värk. Men jag är glad för alla lugna stunder.
Lena svannäs
9 juni 2017 19:42
Tråkigt att du ska känna dej så trött. Men idag fick jag syn på dej ute med Valle. Ni gick förbi mitt köksfönster. Jag blev så glad i hjärtat. Du är säkert så trött som du berättar om men... Vilka krafter du måste besitta ändå. Jag beundrar dej. Kram
Helena Lundbäck
9 juni 2017 21:51
Ja. Jag försöker komma ut och röra på mig lite, i alla fall en gång per dag. (Ibland orkar jag inte alls). Det blir inte så långa promenader längre, men jag tänker att även om det blir en kort promenad, så motverkar det smärtan, att få igång blodomloppet lite. Kram
Martina
10 juni 2017 09:14
Stå-ut-kramar i mängd till dig 💜 Önskar dig mindre smärta, mer ork 💜 Du är en kämpe, men även kämpar blir trötta, ledsna och förbannade på all skit som ska behöva drabba de bästa 😥 - du är en av dem.
Kram 🌸
Helena Lundbäck
10 juni 2017 10:17
Smärta och mycket grubblande gör mig trött .... Kram!
Ing-Marie
10 juni 2017 09:37
Alla ord känns så platta. Vill bara säga att jag tänker på dig med värme och oro. ❤️
Helena Lundbäck
10 juni 2017 10:19
Tack! Men vi får hoppas på att jag ska få bättre smärtlindring snart.
Vildan
10 juni 2017 12:07
http://idasplana.webnode.se/l/berg-och-dalbana/
Gå gärna in och läs och stå på dig för att få Xofigo. Det är något man ger till de som har prostatacancer om jag förstått rätt, men de reducerar smärta hos de som har skelettcancer och gör skillnad. Nu kanske jag tjatar, men du kan bli hjälpt. ❤
Helena Lundbäck
10 juni 2017 23:13
Jag ska fråga. Men jag vet också att det kan skilja i behandling för den som har metastaser i skelettet mot den som har primär skelettcancer. Det kan också skilja på behandling för olika typer av metastaser, alltså beroende på vilken grundcancer man har. Det kan även skilja från individ till individ beroende på olika anlag. Så det är mycket läkarna tar ställning gill. Men jag ska fråga. Jag är så nöjd för jag har fått remiss till smärtenheten och de kan förmodligen sin sak. Hoppas nu bara att det inte är för lång väntetid. Tack för dina kommentarer!
Sara
10 juni 2017 14:10
Stor kram Helena💓! Hoppas så innerligt att du får smärtlindring snart och många ljusa stunder. Kram!
Anneli
10 juni 2017 21:05
Jag önskar att du får en så fin sommar som möjligt. Smultron på strån och blåbär i massor - och må
Solen värma din kind.
Helena Lundbäck
10 juni 2017 23:15
Tack för det!
Ja idag var en fin dag med värme och barnbarn. Och på kvällen har jag vilat.
Moniqa
12 juni 2017 08:15
Tänker på dig och önskar du får lite mer energi i sommar än som det känns nu ♡
Tänker att smärtan ger mycket trötthet men också en biverkan av morfinet så att du är så trött är inte konstigt ♡
Helena Lundbäck
12 juni 2017 16:50
Så är det nog. Tröttheten kommer av sjukdomen, av tankarna, av medicinen och av smärtan ....