Maggan

31 juli 2017 17:27

Kära Helena...Inget av det du skrivet är konstigt. Att du blev trött efter tappningen är inte alls konstigt, det är ändå ett ingrepp och med feber så blir man ofta "snurrig". Tur att sjukvården kollade upp ordentligt, vilken trygghet att alltid ha dem, för din man också...sedan av kortisonet så blir man ju pigg, åtminstone i början av en kur. Min moster hade en ovanlig sjukdom så hon åt kortison hela tiden och hon vande sig och levde i många år med det. Så roligt med besök från Berlin och en liten bebis, men vila så mycket du kan och återfå dina krafter. Hoppas allt lugnat ner sig nu. Här skiner solen emellanåt men det blåser friskt. Igår plockade vi blåbär i skogen och det var gott om dem.
Varma kramar från Maggan

Helena Lundbäck

1 augusti 2017 14:46

Tack Maggan! Jag börjar förstå att det är som det ska, men det känns konstigt att sväva mellan två världar. Dessutom har jag fått värk efter ingreppet. Så jag ska få höja styrkan på medicinen.Kram

Dominique

1 augusti 2017 20:23

Hej Helena,
Det måste ha varit väldigt jobbigt för dig att ha så mycket vätska i lungsäcken/lungan. Skön att det är borta. Har läst att man blir väldigt trött efter tappning. Jag är helt övertygad att dina nära och kära har mycket mer nöje av dig om du tar det lugnt och låter andra sköta det som måste göras. Det är bättre att du vilar då istället och lägger all energi på att umgås med de dina istället. Är säker på att det är precis vad alla de dina vill. Att du ska orka umgås istället. Det är mycket värdefullare än om du blir trött efter att ha lagat mat osv. Så mitt råd är fortsätt att ta det lugnt och gör bara det som är roligt och trevligt.
Kram

Helena Lundbäck

2 augusti 2017 12:21

Tack Dominique! Jag tycker att det verkar klokt allt du säger. Men jag tänker att kroppen genomgått ett trauma och att det är därför jag reagerar som jag gör. Jag känner mig väldigt ledsen och slut. Kram

Britt-Marie

2 augusti 2017 18:26

Hej Helena ! Så skönt att du får ha ork att vara tillsammans med din älskade familj o vänner i sommar. Du har kämpat så hårt med din sjukdom så länge, förstår att det finns många stunder med gråt o sorg men som jag förstår många stunder av glädje också. Förstår som husmor att det är svårt att låta bli att hjälpa till med saker och bara titta på. Gör det du orkar och låt dom andra göra resten. Tror det är viktigast för dom att få vara med dig och glädjas med dig när du mår bättre . Ha en fortsatt bra sommar kramat från Britt-Marie

Helena Lundbäck

3 augusti 2017 10:45

Tack Britt-Marie!
Ja du beskriver bra hur det är. Men ibland har jag ingen ork alls. Det känns väldigt konstigt.
Ha en fortsatt fin sommar du med!
Kram

Linda Walkin

4 augusti 2017 16:24

Hej Helena

Jag vill skicka en stor sommarkram till dig och din familj. Det låter som du har det riktigt tufft, men det gläder mig att ni får många fina stunder tillsammans mellan varven... Sommarkramar ifrån oss

Helena Lundbäck

5 augusti 2017 11:26

Tack kära Linda! Kramar till er med!