Vissa dagar blir bättre. Ja, riktigt bra! Trots värken. Trots att jag först inget orkar och måste sova extra. Valborgsmässoaftonen blev en sådan dag. En dag full av kärlek och värme.

Först min man, som säger till mig att jag ska passa på att vila och pysslar om mig, så att jag kan ta det lugnt medan han städar och lagar all mat. Och så döttrarna och mågen och barnbarnen som kom och hälsade på oss - så glada, vänliga, kärleksfulla! Så skönt när alla trivdes. Det är en gåva!

Vi tog det lugnt kring middagsbordet. Stressade inte. Hade tid att prata och lyssna. Och sedan: jag orkade ta mig till brasan även om fötterna värkte, orkade sjunga vårsånger och prata lite med grannar och bekanta. Och barnen lekte!

Därefter hemma igen - dottern bjuder mig på te. Så fint att bli serverad. Och senare vispar jag ihop mjölkchoklad och värmer till barnbarnen. Det är så gott att få vara mormor. Och jag löser Sudoku och spelar Otello med de små. Vänlighet och värme! Och det blir en sådär bra dag. En bättre dag.