Resan med taxi in till stan tog tid igår morse. Chauffören måste stanna och läsa anvisningar och vi skulle stanna och ta upp fler passagerare. Jag hade behandlingstid 10.30, och när vi till sist kom fram med bilen och parkerade utanför entrén till sjukhuset, var det enligt klockan meningen att jag redan skulle sitta inne i väntrummet. Det gjorde mig stressad, så stressad att min kod till Visa-kortet helt försvann ur mitt minne. Hjärnan vägrade plocka fram den när jag skulle betala. Ändå använder jag den "jämt" och har t o m en åsnebrygga som jag kan ta till hjälp vid såna här tillfällen. Men jag hade glömt åsnebryggan också! Det blev istället så att chauffören fick hjälpa mig och det ordnade sig med betalningen efter en stund, men jag blev sen. Sköterskan inne på avdelningen lovade mig att det inte gjorde något alls. Tack för det!

Det är tröttande med behandling och som vanligt somnade jag sedan där jag satt i "cyto-stolen" under behandlingen. Efter timmarna i stolen,var jag klar på tidiga eftermiddagen och jag hann äta en varm smörgås och lite sallad i caféet, innan det var dags för taxiresa hem. Kanske är jag extra känslig, men jag blev stressad igen när taxin inte kom på utlovad tid. Jag fick ringa efter den och vänta en kvart extra innan den dök upp. Sedan skulle vi hämta upp fler passagerare och fylla bilen med. Det tog tid att komma hem också, jag mådde lite illa, tog Primperan och sov sedan en stund under hemresan och till slut kunde jag komma hem och sätta mig och måla - min nya sysselsättning. Det har jag fortsatt med idag också.

Här nedan är några av mina målarförsök. Jag är fortfarande "nybörjare" och provar mig fram med akvarellteknik och pastellkritor. Det är jätteroligt även om jag ännu inte får till bilderna så som jag skulle vilja att de blev. (Klicka på bilderna så syns de tydligare!)

Idag har jag inte mått lika illa som igår, men jag är trött. Det får nog bli en tidig kväll om jag lyckas somna efter all kortison.

 

Lena Svannäs

9 mars 2016 20:48

Härligt Helena. Du målar underbart. Valle är underbar. Fortsätt så kan vi ha en utställning i mumblingsgården tycker jag. Kramar

Helena Lundbäck

9 mars 2016 20:57

Det vore väl nåt! :-)

 

Britt-Marie

10 mars 2016 09:41

Hej ! Tycker det är bra att du finner sån ro i målningen. Mitt barbarn går just nu på universitetet och utbildar sig till bildlärare och hon säger också att det är en lisa för själen när man får sitta med sina kritor o penslar. Så hoppas du fortsättermed att göra det du tycker om, för det mår du bättre av. Hoppas du inte får det allt för besvärligt den här gången. Kramar från ett strålande Norrland

Helena Lundbäck

10 mars 2016 10:40

Tack Britt-Marie!

 

Maggan

12 mars 2016 10:29

Jättefina målningar och porträtt....så roligt att få del av. Som att gå på ett litet konstgalleri i cybervärlden. Hoppas du återhämtat dig lite efter din sista kur och kan njuta lite av det vackra vårvädret...Här i Småland skiner solen och i går plockade jag in några små snödroppar och krokusar som påminner mig om att våren är på väg....Kram Maggan

Helena Lundbäck

13 mars 2016 01:53

Tack! Härligt med vårblommor. Jag har sett snödroppar i Uppsala och på fb visas blåsippor från Tegelsmora, men härute har jag ännu inte sett vårtecken i form av blommor ännu. Snart .... Jag har lite illamående kvar i kroppen, det svider i näsborrarna, jag blöder lite näsblod och så rasar håret ... Men annars är det bra! Jag har roat mig med konserter både igår och idag. Ska försöka sova ... Kram!

 

Charlotte

12 mars 2016 11:18

Fantastiskt fina målningar, så roligt att få ta del av! Kram till Dig i den vackra mars-solen =) <3

Helena Lundbäck

13 mars 2016 01:56

Tack snälla! Och kram till dig!

 

Elisabeth

13 mars 2016 19:59

Så fina tavlor. Så härligt det måste vara att kunna måla. Och naturligtvis en må-bra-grej för dig. Tack för att du delar med dig av de vackra målningarna. Kram

Helena Lundbäck

13 mars 2016 20:20

Tack. Jag målar för att det är kul och spännande och för att jag nog mår bra av att försöka. Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...