Vi tillbringar helgen hos mina föräldrar, 26 mil hemifrån. Det blir ett lagom avstånd till vardagen med dess tankar och bekymmer. Här kan vi släppa alla krav och svåra tankar. Vi kan slappna av och njuta. Som om tiden flätas samman med minnen från förr - glädje, trivsel och tid utan sjukdom. Och det känns fint att bli glad och glädjas tillsammans. Det känns som om jag satsar på att leva istället för att vänta på att dö.

Hoppas att ni alla har en fin helg!
Kramar!

 

Maggan

14 februari 2016 19:19

Du satsar helt rätt Helena...och så önskar jag en bra fortsättning på Alla Hjärtans dag och en bra vecka. Kram från Maggan

Helena Lundbäck

14 februari 2016 23:15

Tack! Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...