Jag känner mig så lycklig och tacksam när jag får vara med min familj. Att samtala med, leka med, lyssna till, skratta med barnen och barnbarnen. Att uppleva stunder och situationer med dem. Att leva med dem. Att leva.

Jag vill verkligen passa på. Och nu när jag har och har haft så mycket smärta, blir det liksom mer dramatiskt och så påtagligt vad som är viktigt. Jag känner så starkt att kärlek är bränsle.

Med min stora familj är det omöjligt att träffa alla samtidigt, så vi får åka runt till olika delar av familjen på olika helger. Eller ta emot dem hemma hos oss. Det blir "ett flängande", men ett givande sådant. Jag älskar er alla så!
Just nu är vi i Småland och jag blir så väl omhändertagen, vilar mycket och njuter av att kunna vara med i gemenskapen.

På måndag ska jag till sjukhuset hemma i Uppsala och kolla upp lite mer kring min smärta. Det känns bra och jag hoppas att det går att hitta lite bättre smärtlindring.
Sov gott!

 

Eva

28 februari 2015 22:38

Vilka fina barnbarn du har! <3

Helena Lundbäck

28 februari 2015 23:00

Ja de är så fina. Alla mina sju barnbarn! Här är de tre småländska systrarna. Så fint att få träffas.

 

Maggan

1 mars 2015 13:16

Kärlek...det är det som är mest viktigt i livet, inte minst märker man det när man blir sjuk och inser att livet inte är oändligt. Vid katastrofer av olika slag, då märks folkets kärlek som vi hoppas ska vinna i längden. Så önskar man att man inte skulle behöva bli sjuk för att förstå kärlekens kraft,men det verkar som att något måste ske för att förstå det viktiga. Underbara barnbarn, de ger oss verkligen kärlek. Hoppas du kan träffa dem ofta, ofta och ge dig ny energi. Du beskriver så fint här kärleken som det viktiga. Jag har sex ljuvliga barnbarn....Kanske du varit i mina hemtrakter här i Småland. Varm kram från Maggan i ett idag snöigt Småland

Helena Lundbäck

1 mars 2015 13:43

Kram!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...