Jag sov länge imorse. Det har blivit sena nätter i helgen och jag försöker nu komma i balans, men det är svårt. Det pågår nämligen så mycket tankeverksamhet i huvudet. Och många känslor kommer samtidigt upp till ytan. Jag känner mig alltså rätt så skör.

Det tar också på krafterna att träffa och kommunicera med så många människor som också de har sina bekymmer av olika slag. Det jag tänker allt oftare är att det egentligen inte går att jämföra våra olika sorger och svårigheter, för det som tycks bagatellartat för mig, kan vara övermäktigt för en annan och tvärtom. Vi kan aldrig "gå in i" en annan person och tro att vi vet eller förstår hur den tänker, hur den känner och hur den har det. Kanske känner vi igen en del, men vi vet ju aldrig allt vad den andre tänker och vad och hur mycket som känns svårt och störande för den andre. Visst är vi lika varandra på många sätt, men mest av allt är vi väldigt olika. Och jag tror att vi måste försöka acceptera detta, även om det kan vara svårt.

När jag själv är tyngd av något känns det ibland som om jag inte orkar härbergera mer. Det kan bli för mycket med både mina egna och andras bekymmer. När jag själv mår bra däremot, kan jag tänka att jag ska ta i, styra och ställa och helst försöka lösa den andres problem och trösta ... Frågan är om inte det bästa jag kan göra istället är att bara lyssna och låta den andre hitta sina egna lösningar.

Ja, detta att vara människa är många gånger så svårt. Men det är spännande också. Och roligt ändå att möta andra människor och lyssna till och försöka förstå deras sätt att tänka och vara. (Tänk att vi kan vara på så många olika sätt!)

Idag gick jag runt en stund för mig själv, i trädgården och spanade i rabatterna och i trädgårdslanden. Det händer mycket här också, nu när det börjar våras så smått. Det är härligt!

Ha det skönt i vårluften! (Snart spricker rabarberbladen ut.)

 

Maggan

4 april 2016 10:45

Det är så sant Helena...vi kan aldrig helt förstå hur den andra människan är och fungerar innerst inte. Det enda vi kan göra är att dela med oss av vårt eget tänkesätt och hur vi funkar. Ibland blir det fel och ibland blir det rätt. Njut av vårens intåg...idag verkar det bli en strålande dag och jag ska försöka börja med förberedelse till en ny altan på baksidan.
Varm Kram från Maggan (som älskar din blogg)

Helena Lundbäck

4 april 2016 12:55

Wow! Det låter härligt med en ny altan! Mysigt att ha en fin plats att sitta på. Jag skulle vilja ha en dörr och en trätrappa ner till vår altan på baksidan, men det får vi inte bygga då vi bor i ett Q-märkt hus. Vi får bygga om invändigt hur vi vill, men utvändigt ska huset behålla sin ursprungliga stil.

Här är det grått idag men jag hoppas på soliga dagar snart. Det är så skönt att vara ute när det är vackert väder.

Tack för din optimism! Den är jag glad för!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...