Direktlänk till inlägg 24 februari 2015

Då var det dags igen

Av Helena Lundbäck - 24 februari 2015 09:23

Så är det dags för nya cellgiftsbehandlingar igen. Cancern är aktiv och tumörmarkören S--CA 125 visar på 60,9 (ska ligga under 35 när cancern vilar). Det är inget skyhögt värde ännu, men eftersom jag har så ont och röntgen visar att det "tillkommit en mindre mängd högersidig pleuravätska och intill diskret knottrighet i lungparenkymet basalt", så är det hög tid att försöka bromsa tillväxten.

Jag träffade en ny bra läkare igår och hon lyssnade noga när jag beskrev hur jobbigt jag har det med smärta. Hon visade mig röntgenbilderna och förklarade hur det ser ut. Vi bestämde att jag ökar Dolcontinet ytterligare. Jag ska ta 30 mg på morgonen och 30 på kvällen samt morfin meda vid behov under dagen. Dessutom prövar vi en 10-dagars kur med Kortison mot smärtan. Hoppas att det gör skillnad.

Jag väntar på att bli uppringd för en behandlingstid med första cytostatikakuren och läkaren ska också höra av sig och kolla hur den nya smärtmedicinen fungerar. På sista röntgen syntes ingen blodpropp i bröstet men om medicinen inte alls hjälper mot smärtan ska jag röntgas på nytt nästa vecka för att kolla extra att det inte finns något som sitter i bröstregionen.

Läkaren lyssnade noga på andning och kollade med knackningar hur det lät vid mina lungor. Mängden vätska är så liten så det behövs inte tömmas. Mina värden visar inte på lunginflammation och hon trodde att det mycket väl kan vara tumören som sitter mellan levern och diafragman som trycker så illa och att det är därför jag uppfattar en stark smärta i hela högra sidan av bröstkorgen. Skönt att hon försöker utreda och åtgärda!

Ja då är cellgiftspausen som pågått sedan slutet av sommaren snart över. Nu är det behandlingar hela våren som gäller! Hoppas att jag klarar av behandlingarna och orkar med allt.

Jag visste ju att den här dagen skulle komma. Det är ledsamt, men allt är ändå bra. Det är som det är. Nu gäller det att leva så väl det går. Jag är helt sjukskriven från och med nu och det ger mig tid att vila mycket och göra det bästa av situationen.

Metastaser · Om biverkningar, cellgifter och behandling · Reflektion · Smärta

Dela

marie.wadstedt

24 februari 2015 10:58

Hej!

Såg precis meddelandet att du nu är sjukskriven på heltid, tråkigt att höra men också skönt att höra du får hjälp. Hoppas kortisonkuren hjälper mot smärtan och att du kan vila ut. Jag antar att det är svårt att vila när smärtan är konstant. Tänker på dig!

Många kramar från mig

Helena Lundbäck

24 februari 2015 11:32

Tack Marie!
Kram

Martina.andersson.lofqvist@slu.se

24 februari 2015 18:25

Vill bara skicka en kram💜

Helena Lundbäck

24 februari 2015 18:57

Tack! Och kram tillbaka till dig!

Linda Walkin

25 februari 2015 13:46

Här kommer en stor kram ifrån oss också, man vet inte mer vad man ska säga...när jag läste det du skrivit så fick jag en liten glimt av hur ensam och maktlös man måste känna sig som cancersjuk även om man har massa fina vänner och släktingar runt sig. Men skönt att du får hjälp och skönt att du träffade en bra läkare...Det är nog också skönt att vara helt sjukskriven så man samlar den energin man har till alla behandlingar osv. Hoppas att du får kraft till att "fly fältet" lite då och då och göra roliga saker med din härliga familj. Kram vi tänker på dig

Helena Lundbäck

25 februari 2015 17:10

Kram fina Linda!

Ann-Katrin

25 februari 2015 20:56

Det var tråkigt att höra. Pleuravätska kan göra rejält ont. Hoppas du får bra hjälp och snart får mer energi.

Helena Lundbäck

25 februari 2015 22:50

Ja. Tack!

Maggan

26 februari 2015 10:46

Önskar att cellgifterna krymper tumören och att du får bra smärtlindring så du slipper ha ont. Att du kan vistas ute och ta promenader. Jag tycker mycket om din inställning...det är som det är,och att nu leva så bra det går. Någon skrev några kloka ord: Jag har bestämt mig för att sluta jämföra med hur det var innan,jag kan inte ändra på det. Bara leva efter de förutsättningar jag har nu......det är ord som kan tar med mig på vägen.. Du får planera för roliga resor och små saker när du känner du kan och fått hjälp med värken. Leva fullt ut så bra man kan. Livet är en balansgång. Skönt att du slipper oroa dig från att orka jobba dagen därpå, nu får du fokusera på dig själv. Kram från Maggan

Helena Lundbäck

26 februari 2015 20:01

Ja precis så Maggan. Skönt att slippa oroa mig för hur orken ska räcka till att jobba. Ja, jag hoppas främst på smärtlindring nu.
Hoppas att du mår bra Maggan! Kram!

Henri

26 februari 2015 20:52

Arg är det första jag blir när jag läser din blogg! Sen blir jag ledsen! Otroligt ledsen om jag ska vara uppriktig.

Har inte du haft nog nu? Kan det inte få vara bra någon gång? Jag hoppas verkligen det är sista gången cancern kommer tillbaka! Efter den här våren är det dags för dig att bli frisk och gå må bra. När du är 90 år gammal, då vill jag se dig skriva "jag gjorde det, jag vann över cancern!"

Jag skickar alla styrka jag har till dig, min mamma och min farmor som drabbats av denna hemska sjukdom!

Fuck cancer!!

Helena Lundbäck

26 februari 2015 23:05

Tack snälla fina du!
Ja man ska väl aldrig sluta tro på under, även om läkarna sagt att det inte kommer att gå att "vinna" över cancern när den spritt sig så mycket och så många gånger. Men kanske, kanske hinner det komma fram någon ny medicin .....
Och även om det inte gör det, även om det realistiska är att det ej går att bota längre, så är det lite lockande att få vara hoppfull ibland. Tack för det! :-)

Dominique

26 februari 2015 23:01

Hej Helena,
Så synd att den där tumören, som ger dig smärta, inte går att operera bort. Jag förstår att det är jobbigt att ständigt ha ont. Hoppas att morfinet dämpar det rejält i alla fall. Det är ju bra smärtstillande medicin men den har ju också en negativ effekt, man blir ju så trött av den. Tycker det är bra att du är sjukskriven och bara kan vara och göra vad du vill med dina dagar. Det är du värd tycker jag. Tråkigt för dig att behöva börja med cytostatika igen men det är kanske bättre att du får den nu och får njuta av sommaren i alla fall. Behandlingen kommer säkert att gå bra och du kommer säkert att orka med det. Du har en sådan inre sstyra och det hjälper till mycket.
Kramar

Helena Lundbäck

26 februari 2015 23:07

Tack för hopp och peppning. Skönt med varma tankar!
Kram

Nu har Helena somnat in.

Kommentarer (72)

Av Helena Lundbäck - 10 december 2017 11:04

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen. Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

Två påsar blod! Det är vad min kropp behöver.

Kommentarer (5)

Av Helena Lundbäck - 6 december 2017 10:46

Jag får blod idag, två påsar. Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Sakta bättre

Kommentarer (11)

Av Helena Lundbäck - 21 november 2017 18:31

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Jag blir allt svagare

Kommentarer (13)

Av Helena Lundbäck - 17 november 2017 14:59

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

Ta det lugnt!

Kommentarer (6)

Av Helena Lundbäck - 12 november 2017 23:04

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...