Min mage krånglar så. Jag har haft förstoppning och det värker överallt. Jag vågar knappt äta.
Och jag blir andfådd för det minsta. Mina fötter är fyllda av vätska så jag kan inte se mina fotknölar längre.
Vi har besök av vår fina svåger och svägerska och de får ta över arbetet som ska göras, matlagningen och disken.

Jag försöker att ta allt med ro men är egentligen rejält rädd. Ja nu är jag rädd för att dö.
Och jag vill ringa mamma. Men mamma är ju redan död. Och jag vill ringa pappa, men det var längesedan pappa var min pappa. Nu är han kanske mest som en undrande vän som inte längre minns hur det ska vara.
Jag känner mig lite rädd och undrande jag med. Och det värker.

Ja det gör ont.