Jag har haft besök av en reporter här hemma idag. De ville fråga mig om hur det kom sig att jag skrivit min bok ...
Men detta med att bli intervjuad! Det är en så märklig känsla med luften full av dolda förväntningar. Vad ska jag säga? Har jag något att säga? Och detta med att vara så erbarmligt trött och ha en kamera ända framme i ansiktet! Ändå ska jag försöka se ut som om jag har koll och under tiden formulera något vettigt ... Å så svårt! "Kan du öppna dörren och komma ut här, titta inte i kameran, och gå åt det hållet .. Vänta ... Nu ska vi filma från andra hållet .." Trots att reportern säkert hade koll på vad vi gjorde, fick min trötthet mig att känna mig verkligen tom i huvudet. Får väl se så småningom om jag sagt något som går att förstå.

 

Älskar vit inredning

14 september 2016 06:05

Håller med dig om tröttheten känner precis likadant och det var bra breskrivet
Jag har också otrolig cancer.

 

Ellinor

23 september 2016 22:54

Hej Helena! Här kommer en sen kommentar på ditt blogginlägg, hoppas du ser min kommentar. Vad roligt att det varit en reporter hos dig, det var bra med tanke på vilken bra bok du skrivit! Jag tänker att såhär: du har lagt ned mycket jobb på din bok och den blev väldigt väldigt bra, det är det viktiga! Intervjuer och sådant får bli lite "kuriosa". Det var länge sedan jag läste i en bok som jag hade svårt att släppa, men din kunde jag inte låta bli att plocka fram så fort jag fick en ledig stund. Den var bra på flera olika plan. För min del så kände jag igen mig mycket, jag tycker att den på ett sätt beskriver hur det är att vara tjej/kvinna, jag önskar att denna boken funnits då jag var yngre (å andra sidan kommer jag nog läsa den igen då jag är äldre). Förresten är det många andra författare dom ett sig förvirrade i media, se bara på Leif GW Persson - du är i gott sällskap.
Många hälsningar, Ellinor på Aspö

Helena Lundbäck

24 september 2016 08:52

Tack Ellinor! Jag hoppas att reportern klipper ihop intervjun så att det går att förstå ändå. Så glad jag blir över att du tycker om boken. Tack för dina fina ord!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...