tursomentokig

Alla inlägg under januari 2016

Av Helena Lundbäck - 14 januari 2016 19:16

Idag har jag varit och röntgat mig på Akademiska sjukhuset igen. Lungor, bröstkorg, mage, buk ... Nu gäller det, har cancern vuxit vidare sedan det förra stora röntgentillfället den 9 november, eller har de fyra behandlingarna som gjorts sedan dess, lyckats stoppa tillväxten och kanske till och med fått den att minska?


Jag är så klart nervös. Jag får en blandning av Avastin+ Irinotecan + 5FU (Fluorouracil). Vi har dragit ner styrkan lite på cellgifterna för att jag ska slippa de värsta biverkningarna. (Det har visat sig att jag är känslig och får lätt kräkningar och diarréer som biverkningar.) Men hur det gått med spridningen av cancern vet vi inte ännu. Jag har röntgats en gång ytterligare under denna tid, den 24 november, då jag hade värk i högra delen av bröstkorgen. Då misstänkte man eventuell blodpropp, men det var som tur var inte fråga om det. Då hade jag bara lite vätska i lungan, men inget alarmerande. "Högersidig pleuravätska i måttlig mängd, knappt 4 cm, med intilliggande atelektas. Liten apikal atelektas i vänster lunga. (Detta med vänster lunga verkar vara något nytt ...  min anteckning) För övrigt inga förtätningar. Venport till höger på bröstet, med spetsen vid höger förmak. Skelettmetastasering, känd sedan tidigare. Inga kotkompressioner i undersökt område"


Det var meningen att jag skulle starta behandlingar med cellgifter och Avastin den 26 november, men då mådde jag så illa och kräktes, att jag fick vänta till den 30 november istället. Nu har jag alltså behandlats fyra gånger med den gången inräknad (30/11, 14/12, 28/12 och 11/1).


Förutom metastaser i lungsäcken har jag metastaser i skelettet: "i distala sternum motsvarande en sklerotisk föreändring med lite bendestruktion, i anslutning till costovertebralleden av costa 11 till höger och i brosket av costa 4 till höger i anslutning till sternum vilket motsvarar en förkalkad lesion. Samtliga är förenliga med skelettmetastaser". Jag äter dagligen ganska stora mängder morfin, främst i form av Dolcontin och jag har strålats i skelettet i höstas i september, vilket hjälpte till att ta bort den besvärligaste smärtan i skelettet. Jag har också kvar den metastas som sitter i bukhinnan mellan lever och diafragman. Den har stoppats upp av alla behandlingar, så den tycks inte ha vuxit sig större. Tyvärr har det senast uppkommit cancer i levern.

"DATORTOMOGRAFI BUK: Förkalkad metastas subdiafragmalt är oförändrad men däremot har tillkommit en 12 mm stor metastassuspekt hypodensitet i leversegment 4b. Oförändrat status i övrigt. SAMMANFATTNING: Progress av skleros och nytillkomna sklerotiska metastaser i sternum. Nytillkommen metastas i leversegment 4b". (Anteckning från november).


Det är lite svårt att jämföra olika anteckningar, då de gjorts av olika röntgenläkare och ibland vid kontraströntgen ibland vid PETundersökning med kontrast. Ännu inga svar från dagens undersökning och jag måste också diskutera svaren när de kommer, med min onkologläkare, innan jag förstår om det är progress eller regress och vad det innebär för fortsatt behandling.


De metastaser jag har nu verkar ganska små till skillnad mot den stora tarmcancertumören jag hade 2011 och framförallt till skillnad mot de basketbollstora metastaser jag hade i bukhinnan 2012. Det svåra nu är att cancern är spridd på så många ställen, i olika "rum" i kroppen. Cancern räknas som spridd och går inte att bota längre. Jag får därför "palliativ vård" med åtgärder som ska få mig att må så bra som möjligt den tid jag har kvar. Hur snabbt det sprider sig påverkar förstås tiden jag har kvar och det verkar vara omöjligt att sia om. Somliga patienter kan leva flera år med spridd cancer, men det verkar ändå vara vanligare att det handlar om betydligt kortare tid.


På sjukhuset får jag var fjärde vecka en injektion med skelettstärkande medicin och tills vidare äter jag kalktabletter; värktabletter (Dolcontin) och tar mina dagliga Fragminsprutor hemma. I samband med behandlingarna får jag också hemma ta stora mängder cortisontabletter av olika preparat (Betapred, Emend). Dessutom går det åt en hel del Primperan mot illamående samt Loperamid mot diarréer. Med detta apotek och dagliga promenader med hunden klarar jag mig hyfsat. Just nu är jag ofattbart trött, men jag lever trots att jag har cancer inne på femte året.


Nu ska jag läsa i mina nya presentböcker och vila medan jag väntar på vidare rapporter att läsa i min journal på nätet. Trevlig kväll önskar jag er alla i den bistra vinterkylan!

Av Helena Lundbäck - 12 januari 2016 02:30

   

  

Det blev en lång dag, men en härlig sådan, inte minst avslutningen på Cirkus, där vi såg Cancergalan: "Nej till Cancer". Tänk att de gripande berättelserna från de fina personer som drabbats av cancer, vars filmer spelades upp, och de proffsiga programledarnas uppmaningar tillsammans med artisternas fina musik, ledde till att Cancerfonden under kvällen fick hela 37 300 nya månadsgivare! Vilket fantastiskt resultat till forskningen och  det ger stort hopp och många extraliv till oss alla som är sjuka i cancer. Underbart!

 
Vi var fyra personer som åkt med vår bil från Uppsala till Stockholm för att se och lyssna till galans alla fina inslag. Jag hade först tillbringat några timmar på ODA (Onkologisk dagvårdsavdelning) på Akademiska sjukhuset. Det var idag nämligen dags för behandling för mig. Som tur var sov jag under hela behandlingen, vilket gav mig extra kraft för att klara kvällen. Peter kom på eftermiddagen och hämtade mig på sjukhuset och sedan plockade vi upp våra vänner Eva och därefter Elisabet som båda just jobbat klart. Så rullade bilen vidare till Djurgården i Stockholm. Vi hann också bra med en middag på restaurang "Ulla Winbladh" där vi blev visade till Prinsessan Lilians favoritbord och jag fick sitta på prinsessans plats. (Jag kände mig sedan som en prinsessa hela kvällen!)
(Klicka på bilden så syns den tydligare!)
 
Efter middagen traskade vi så sakta till Cirkus. Jag var lite yr och gick försiktigt. Det var sedan skönt att slå sig ner i publiken där vi också fått varsin vattenflaska. Så kunde jag med hjälp av Primperantabletter sitta stilla och njuta och klarade mig från illamående, vilket annars kan bli ett bekymmer i samband med mina cytostatikabehandlingar.
 
Vi var alla mycket nöjda med kvällen och kom hem sent på natten. Nu  somnar vi snart lyckliga. 
 
Tack mina vänner och alla på Cancergalan för en oförglömlig kväll!
Av Helena Lundbäck - 7 januari 2016 16:22

 

Jag bakar och lagar mat och njuter av livet. Idag gör bonussonen vegetariska hamburgare, så jag har bakat hamburgerbröd. Och vi har haft många vänner på besök, de senaste dagarna - så roligt. Det innebär att jag pendlat mellan utmattning och full fart. Kortisonet hjälper till att ge mig kraft (jag blir uppstimmad) och jag är glad att jag orkar såpass mycket, men visst finns det en trötthet under allt som gör sig påmind också. Ändå kan jag ligga klarvaken flera timmar mitt i natten. Det blir lite si och så med sovtider och rutiner nu när jag är inne i behandlingsperioder.

På måndag kommer det hur som helst att bli en riktigt stor utmaning för mig, men det får det vara värt. Jag ska först in på behandling på ODA under dagen men sedan ska jag åka till Stockholm på kvällen. Jag har nämligen fått fyra biljetter till Cancergalan på Cirkus!

     

(Klicka på bilderna så syns de tydligare!)

Vi är tre vänner som alla drabbats av cancer och så min man Peter, som åker till galan. (Peter är ju på sätt och vis också drabbad av cancern, såsom anhörig.) Vi ska alltså sitta med i publiken och få se och lyssna till många starka berättelser under kvällen. Förmodligen kommer jag att vara jättetrött efter behandlingen, men det kan inte hjälpas. Jag tar med mig Primperan och hoppas slippa må illa. Jag vill verkligen vara med denna viktiga kväll!

Jag hoppas också att ni alla tittar på galan i tv på måndag den 11/1. Den direktsänds klockan 20-22 i TV4. Och så önskar jag att många skänker pengar till cancerforskningen.


Titta på Cancergalan i TV4 på måndag den 11/1, kl 20.00

Av Helena Lundbäck - 1 januari 2016 23:20

 

Gott nytt år!!!!!!!

Jo! Så blev det ett nytt år! Och jag får fortfarande vara med. Vilken ynnest! Jag lever vidare med min kroniska sjukdom. Nyårsfirandet gick lugnt och trevligt till. Vi hade besök av en god vän och hennes hund. Det är inte många smällare här ute på landet, så därför passar det bra med hund här på nyår.

       

Klicka på bilderna så syns de bättre och tydligare! 

Och det händer fler roliga saker. Vi har fått en katt som just nu bor här på prov. Så härligt att ha en mjuk liten gullig buse att kela med. Hon heter Amber och är väldigt tillgiven och kelig. Vi ska bara se hur hon trivs med hunden Valle och hur Valle trivs med henne. Hon är ett år och är kastrerad. Anledningen att hon kom hit är att hon inte längre kunde släppas ut i stan där hon bodde. Familjen som hade henne har blivit av med flera katter p g a den stora biltrafiken. Här hos oss på landet är chanserna att klara sig mycket större. Amber har nu vant sig vid att vara utomhus mellan kl 9 och 15 ca, och det verkar hon så nöjd med. Vi får hålla tummarna för att det ska gå fortsatt bra.



God fortsättning på det nya året, alla mina fina vänner!


Presentation

In another language

Sök i bloggen

Kategorier

Länkar

Arkiv

Kalender

Ti On To Fr
        1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14 15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2016 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

RSS

Besöksstatistik

Fråga mig

16 besvarade frågor

Skapa flashcards