Livet är verkligen en historia med toppar och dalar. Ibland undrar jag hur jag bäst ska leva i berg-och dalbanan. Ska jag åka med i full fart och gråta och skratta, sörja och glädjas, eller bara försöka gena mig fram, avvaktande, och undvika alla starka känsloyttringar.

Jag vill så gärna träffa alla mina nära och kära och jag vill också ge mig själv egentid. För det mesta lyckas jag bra med alltsammans, men värk, trötthet och spänningen det innebär att ha cancer, gör mig känsligare än vanligt. Kaos ligger alldeles under ytan och rätt vad det är känner jag mig hudlös och tappar orken att vara hel.

Helgen har i alla fall blivit alldeles underbar. Min bonusdotter Emma kom på fredag kväll efter jobbet och gav sig ut i skogen för att plocka blåbär med Peter. Jag stannade hemma och tittade på ett avsnitt i en tv-serie - "Broadchurh" som jag tycker är så bra - och hann sedan med att sätta in sötpotatis i ugnen och göra en sallad tills att de kom hem. Enkelt och lugnt. På lördagen kom min bror och hans flickvän och vi hade en riktigt bra dag tillsammans. Peter gjorde gazpacho till lunch, jag hade bakat till kaffet och allt blev gott. När jag promenerat med Valle kunde jag sova en stund medan de andra vilade och badade. Vädret var strålande. Och jag vaknade lagom till att de andra fixat middag som vi sedan åt ute på altanen.

Igår söndag blev det också en alldeles underbar dag. Det var fortfarande ett ljuvligt augustiväder och jag kunde njuta av att sitta ute i trädgården. När det är lugnt finns inget skönare än att gunga i hammocken, dricka kaffe, lyssna på gässen och en och annan trana som visar sig, spana ut över grönskan och kela med hunden. Jag läste högt för min man ur boken som jag skriver och allt var skönt.

Efter en promenad i skogen med hunden, lagade jag enkel mat. Min dotter Lisa och hennes familj kom på besök och det blev sådär glatt och trevligt som man bara kan önska sig.

Lisa gjorde en god efterrätt och sedan gick vi alla ner till dammen där barnen badade och fiskade medan vi tittade på, pratade och njöt av kvällssolen. Sedan åkte de hem ganska tidigt eftersom de skulle upp till skola och jobb idag.

Jag är ju sjukskriven och behöver inte tänka på jobb. Det gör jag ibland ändå, men jag måste bli friskare om jag verkligen ska orka jobba igen. Det där ligger i framtiden. Vi får se. Jag är i alla fall glad att jag lyckas vara lite social utan att helt kollapsa. Skönt när det kan fungera. Inatt har jag sovit länge, länge. Jag har ett stort sömnbehov nu och jag är glad att jag får vila för mig själv hela dagen. Det behövs.

Ha det fint var du än är, hemma, i skolan eller på jobbet.

 

Helena

26 augusti 2015 12:10

Hej Helena!

Kikade i en stund på din blogg. Åh vad skönt det låter att du får vila och mår bra.

//Helena

Helena Lundbäck

26 augusti 2015 12:19

Tack. Ja allt är bra utom värken. Skönt att ta det lugnt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...