Igår såg jag på "Tillsammans mot cancer", grät för alla drabbade och gladdes åt att så många skänker pengar till forskningen. Cancerforskningen går framåt. Det finns hopp.

Idag är det på dagen tre år sedan jag opererades första gången för cancer. (28/10 2011.) Då togs en stor tumör + en lång bit av min tjocktarm och ett antal körtlar bort. Operationen gick bra och med efterföljande cellgiftskurer var chansen stor för att jag skulle vara botad. Men cancern kom tillbaka i omgångar och påverkar mitt liv på många sätt.

Det har hunnit bli en ännu större operation den 11/11 2012 http://tursomentokig.bloggplatsen.se/2012/09/12/8645803-direkt-efter-operationen-onsdag/
och ett antal kurer med cellgiftsbehandlingar, 2012 och 2014. Men också friska perioder tack vare all den vård jag fått - det är något att vara glad över.

Cancern påverkar allt, även psyket och relationer - något som jag ständigt försöker bearbeta. Varje dag är jag rädd för att mina metastaser ska börja växa igen.

Det är svårt att leva med cancer. Inget blir som förr.

Här är en podd från Ung Cancer, om hur cancer kan påverka en relation. Lyssna gärna! Såna här berättelser behövs också:
http://www.ungcancer.se/vad-vi-gor/fuck-cancer-podden/avsnitt-ett-du-var-inte-dar