Direktlänk till inlägg 10 september 2013

Glad men trött

Av Helena Lundbäck - 10 september 2013 16:54

Det är sen eftermiddag och jag sitter med en kopp kaffe i vilstolen hemma på baksidan. Jag är så in i märgen trött. Det tar på krafterna att jobba och att leva, fastän det ju är det jag vill - kunna leva ett vanligt liv. Min hund ligger vid mina fötter och njuter av sensommarvärmen.

Ettårskontrollen är gjord. Idag besökte jag kirurgkliniken på Akkis och läkaren sa att röntgen och blodproverna visade inga förändringar sedan sist. Jag får vara cancerfri ett tag till. Friskförklarad blir jag däremot inte. Det måste gå minst tre år (kanske fem?) innan dess.

Men det räcker bra att få veta att det är bra nu! Cancern syns inte. Så skönt!

Jag frågade läkaren vad man ska göra åt tröttheten och han svarade "Du får anpassa livet efter tröttheten". När jag hörde det, tänkte jag att det är nog klokt. Det finns ingen anledning att försöka kämpa sig till mer ork (det går för övrigt inte heller), utan ta några djupa andetag och återigen a c c e p t e r a. Det till synes enkla men i verkligheten så svåra.

Reflektion · Rehabilitering och tillfrisknande

Dela

Gunnel E

10 september 2013 19:28

Vilket klokt svar du fick av din läkare! "Att anpassa livet efter tröttheten" och visar på respekt för livet självt. Framför allt om det inte finns en realistisk förklaring till tröttheten.Klokt av Dig med din reflektion att inte "kämpa" sig till mera ork. Vi lever alltmer hektiskt och ska hinna med så mycket med flera "måsten". Jag är så glad för din skull att dina provsvar är bra och röntgen visar på att du får känna dig frisk. Din kropp orkar med det den orkar, men är sårbar efter allt den har fått känna på.Kroppen säger ifrån när det blir för mycket. Var rädd om dig, din kropp och din inre styrka och harmoni med din familj och fina hund.
Dessutom är jag nöjd med att Akademiska nu givit vika (säkerligen p.g.a opinionstrycket)och erbjuder remiss till UCC.

Helena Lundbäck

11 september 2013 06:45

Tack Gunnel!

Ann-Katrin

10 september 2013 20:12

Hej. Har i fredags fått veta att jag också har PMP. Gjort Ct thorax idag och coloscopi imorgon. Läkarna i Lund har redan hört av sig till Uppsala cancerklinik. Blir helt förkrossad när jag läser din historia. Vad du har fått kämpa. Nu hoppas jag bara att cancerkliniken tar emot mig och att det inte hakar upp sig med pengar.

Helena Lundbäck

11 september 2013 06:47

Ja det hoppas jag med. Jag önskar dig stort lycka till! Och kommer du till UCC är du på det bästa stället där du kan känna dig trygg att de gör allt de kan för att hjälpa dig.jag håller tummarna!

Renee

11 september 2013 20:01

Jag håller med om att det var kloka ord från din läkare. Det har trots allt inte heller gått så hemskt lång tid sedan sjukdom, operation och rehabilitering efter operationen. Vem vet hur du känner dig om ytterligare ett år? Ta dagen som den kommer och tillåt dig själv att vara annorlunda än innan allt detta hände dig. Sköt om dig och stort grattis till provsvaren!

Helena Lundbäck

12 september 2013 12:27

Tack! :-)

Ann-Katrin

16 december 2013 16:42

Nu har det gått två månader sedan jag opererades på Uppsala Cancerklinik. Så oerhört tacksam över att jag fick komma dit. Efter elva dagar kunde jag åka hem till Malmö/ Lund och nu jobbar jag sedan tre veckor tillbaka. Din blogg och din kamp för UCC är så betydelsefull för oss som kommit efter. Hoppas du kan känna att du verkligen varit ett stort stöd. Att efter ha fått chockbesked och diagnos få se ditt foto betydde allt. Jag ville bara ha en bild på någon som hade allt bakom sig och som såg frisk och sund ut efter resan och det blev du. Önskar dig all lycka i framtiden. Jag skuggar dig!

Helena Lundbäck

16 december 2013 23:29

Ann-Katrin! Så glad jag blir av det du skriver! Härligt att du mår så bra att du kan jobba redan! Helt fantastiskt.
Ja, det betydde mycket även för mig när jag skulle opereras, att få kontakt med dem som opererats före mig och klarat sig bra. Vi behöver alla något att tro på!
Varm kram och tack. All lycka till dig med!
/Helena

Nu har Helena somnat in.

Kommentarer (72)

Av Helena Lundbäck - 10 december 2017 11:04

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen. Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

Två påsar blod! Det är vad min kropp behöver.

Kommentarer (5)

Av Helena Lundbäck - 6 december 2017 10:46

Jag får blod idag, två påsar. Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Sakta bättre

Kommentarer (11)

Av Helena Lundbäck - 21 november 2017 18:31

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Jag blir allt svagare

Kommentarer (13)

Av Helena Lundbäck - 17 november 2017 14:59

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

Ta det lugnt!

Kommentarer (6)

Av Helena Lundbäck - 12 november 2017 23:04

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...