Nu är det riktig vinterkyla. Jag håller värmen genom att ta med mig sparken ut på vägarna. Jag sparkar fart och Valle springer bredvid. Igår åkte och sprang vi drygt tre kilometer. Det var full fart mest hela tiden, utom sista biten när vi mött sandbilen.

Annars ägnade jag min lediga fredag åt att städa och  ringa kirurgavdelningen för att höra när jag ska dit på nästa efterkontroll. Jag får vänta till slutet av april. (Och hoppas på att allt är bra under tiden.) På kvällen var vi över till vännen och grannen och åt middag som vi hjälpts åt med att laga och med härliga bakelser till efterrätt.

I morse var det minus 22 när vi vaknade. Frampå eftermiddagen blev det skönare och vi kunde ge oss ut på våra vallningsfria skidor som vi köpt förra vintern. Då var det dåligt med snö, så vi hann aldrig pröva dem.  

Men idag var det premiär på skidorna!

            (Klicka på bilderna så får de bättre kvalitet!)

Det är fyra månader och sju dagar sedan min stora operation.

Och tänk att jag nu kan åka skidor och njuta av det!

Vilken bonus. Vilken lycka!