Tack för alla uppmuntrande kommentarer! Jag blir så glad att ni skriver att bloggen och bilderna betyder något. Och att ni gläds åt mitt tillfrisknande. Jag känner mig väldigt stärkt av det och av att kunna jobba igen.

Parallellt med glädjen sker sorgliga saker, som att de man tycker om blir sjuka. Sjukdom och olycka, tycks komma "i flock". I en ständig ström ... Eller så är det bara så man uppfattar det, i vissa känsliga perioder i livet. Ibland har vi ju mycket vi ska klara. Så är det för oss alla. Jag tänker att det är viktigt att mitt i oron och sorgen även glädjas åt det fina man har och varit med om. Livet är på många sätt fantastiskt!

Sjukvården är också många gånger helt fantastisk! Så underbart det är när människor blir väl och professionellt omhändertagna, ibland till och med helt botade och friska. Det sker närapå mirakel då och då.    

Men alla får inte den vård som finns.

Samarbetet mellan UAS och UCC har ännu inte kommit till stånd. Idag läser jag i Jannes nya blogg att ytterligare en svårt sjuk patient från Uppsala,själv måst bekosta sin operation. Är det inte underligt? Varför ska det vara så orättvist? Jag förstår vidare av Jannes blogg att på måndag ska nästa möte i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen äga rum. Får vi veta då hur det har gått med UCC, UAS och "medlaren" Anders Thulins arbete? Har det lett framåt? Kommer cancersjuka uppsalabor att få remiss till UCC sedan?

Här kan du läsa inlägget i Jannes nya blogg:  Högspecialicerad cancervård - i samverkan?