Tänk dig ett stort rivjärn som sakta gnuggas mot insidan av din mage ... Och så en urvriden trasa bak i ryggen - ingen kraft kvar i "veka livet". Krydda med utmattning och lite håglöshet, väntan på att dagen (eller natten) ska gå och så ibland ren smärta som flammar upp. Det är vad jag försöker acceptera alternativt tränga undan nu.

Höstens ihärdiga regnande gör inte saken bättre. Kanske kan en fikastund hos snälla grannen få mig på bättre humör?

 

Fadde Kd

29 september 2012 17:33

Hej Helena
Vist har jag samma sak här men, jag lider med dig.
Åker på måndag till Ucc, på tisdag är det är min tur. Då vet jag vad du har gått genom. Krya på dig
Kram Fadde

Helena Lundbäck

29 september 2012 19:23

Lycka till Fadde! Det kommer att gå bra. Jag tänker på dig!
Kram

 

teresa

30 september 2012 11:49

Så jobbigt att ha ont! Känner med er och med alla som går genom en svår tid... Jag önskar er båda så lindrig konvalescens som möjligt!! Fadde, jag tänker på dig också! Så skönt att du kommer att bli väl omhändertagen! Önska dig DET BÄSTA! Helena hoppas denna söndag blir en bra dag för dig! Kramar till båda

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helena somnade stilla och lugnt in i natt. Det blev som hon själv hade önskat, hon fick dö hemma med familj och vänner hos sig. Peter och familjen.   Helena ville hälsa till och tacka alla som läst och följt bloggen. Ni alla har gett henne så myc...

    Jag får blod idag, två påsar.  Det blir bra, hoppas jag. Förhoppningsvis ger det mig mer energi. Å vad det vore skönt om der blev så! ...

Jag sover och sover och sover och när jag vaknar är jag aningen förvirrad. Men då jag rest mig upp och skakat av mig sömnen, går det bättre. Jag försöker ta mig en liten nypa frisk luft också var dag. Det blir nog bra det här till sist. ...

Plötsligt är allt förändrat. Min kropp blir allt svagare. Jag orkar inte ta mig upp när jag suttit lågt, till exempel på toaletten. Jag är trött och blir lätt andfådd, bara genom att gå mellan sängen och badrummet. Jag kan inte längre ta mig ut på eg...

På morgonen vaknade jag som vanligt och tog min medicin, sedan vilade jag och somnade. Efter en en stund fick jag en hostattack som gav mig så ont i bröstet. Jag hade svårt att få luft och kände mig som om jag skulle drunkna. Men jag klev upp ur säng...